Igår fick jag fyra mejl om storvinster. Två av dem sa att jag hade vunnit 985.950 Euro och de andra två att jag hade vunnit 985.950 Pund. Rejäl summa. Idag kom ett mejl som min gamla bloggplats verkar ha lockat fram:

Hallå
Hur gör du idag? Jag hoppas att du är bra. Mitt namn är Bridget jag är enda tjejen söker ärlig och trevlig person som du någon som jag kan samarbeta med Efter att ha läst din profil idag på ( www.villhabarn.se) Jag blev intresserad av dig gärna jag vill att ni skicka ett mail till mig e-postadress så att jag ger dig mina bilder och berätta mer om mig själv
Från din nya kärlek
fröken Bridget

Sorry Bridget. Det blir inte du och jag.

Spam leder tankar till Spamalot, som jag hade velat se i Malmö. Främst för att favoriterna Johan Wester och Anders Jansson finns med där. Nu är de på gång med en ny show och bloggar om den. ”Köp mjölk. Skriv bok.” Så härlig titel. Det hade kunnat vara en rubrik för en utmärkt vecka i mitt liv. Oj så gärna jag vill se Anagrams nya show. Vi har åkt till Skåne enkomt (detta underbara norrbottniska ord) för att se HippHipp [paw rihk-titt] och 500. Förmodligen är det ett måste om man ska se den här nya showen. För favoritherrarna bakom HippHipp verkar inte vara benägna att lämna Skåneland. Tyvärr! Men Starke man har i alla fall nått ända till Sveriges mitt därnerifrån Svinarp. Nu ska lilleman och jag strax gå ut, men först lite Morgan Pålsson.

När jag överraskade mig själv med att klara av att skapa en wordpressblogg på vår domän så lyckades jag också installera Google Analytics. Jag tittar inte på statistiken särskilt ofta för jag förstår inte riktigt vad jag ska titta efter 😉 En sak som jag begriper, och tycker är intressant att se, är hur besökarna hittar till min blogg. Via Hedda och FC kommer de flesta. Just dessa bloggvänner är också de långväga som jag har träffat bortom tangentbordet. Glädjemöten på årets Bokmässa i Göteborg!

När jag var inne nu såg jag att de flesta hade hittat hit via Sveriges Radio se senaste dagarna. Jag kunde inte förstå varför (eftersom jag inte begriper Analytics så pass att jag kan hitta exakt länksida), men anar nu att den sida som har fört läsare hit är sidan om Tomas Sjödin på Vinter i P1 eftersom jag länkade till den sidan tidigare.

Det blev en påminnelse om att påminna dig om att lyssna på Tomas på nyårsafton (eller web/podlyssna när som helst) om du vill bli upplyft, berörd och berikad.

Spanarna i är också ett fantastiskt program att podpromenera till, liksom Radiopsykologen. Men just nu försvåras promenaderna av glansis och en millimeter nysnö och alltför lättappade broddar.

I arton timmar var det strömlöst i vårt bostadsområde, eller strömavbrottning som lilleman sa. Arton timmars mörker – som en megalång Earth Hour. Vi tände ljus, spelade spel, tände brasa (så småningom med björkved som budades hit av omtänksamma familjemedlemmar), ställde ut kylvarorna på altanen och åt mackor och glass.

Spelet som kom fram var vårt kenyanska monopol, Kumiliki. Bostadsområden vi 2008/2009 bodde i eller granne med finns bland de köpbara gatorna. Slum och lyxkvarter. Jag köpte hus i Kibera och lillebror fick en extra slant eftersom han tog ett kort som berättade att han blivit Miss Nairobi. En äkta sedel (500 Kenyashilling) fick pryda spelet för feelingens skull. I Kibera bor människor utan el, vatten och avlopp. Ständigt.

Så lätt det är att få för sig att man genom att se på sitt eget har koll på hur alla har det. Det kändes som att ALLA hade strömavbrott, precis som jag får för mig att ALLA firar Earth Hour en gång om år. Men stormen hade givit med sig och vi mot kvällen åkte iväg på middag visade det sig att det bara var vårt bostadsområde och det som vi ser på andra sidan vattnet som låg i mörker. I övrigt såg det ut som vanligt längs vägen. Och på affären var det inte alls slut på värmeljus som jag hade trott.

Trots strömavbrott så har det kommit fram ett par bokbeställningar till mig i julhelgen. Julklapp för en egenföretagande författare. Jag anar att det är det fina inlägget som kära Kix skrev före jul som har fungerat som reklam.

Idag kommer två heta tips om skrivartävlingar för alla som redan skriver eller tänkt tanken att börja skriva:

Besök Skrivadventskalendern där du kan få skrivartips och tävla om en skrivarkurs i New York.

Titta in hos Haikuhille där du kan vinna en fantastisk haikusamling och få med din haiku i en annan.

Stormen Dagmar är här. Hon har rivit hårt i vårt  hus inatt, och tagit strömmen. Det hade varit bra att fylla vedförrådet innan det hände. Vi har en kamin med hål för en gryta, och om strömavbrottet blir långvarigt kunde det behövas både till värme och matlagning. Tur att lillebror fick en ficklampa i julklapp, så han och jag har kunnat gå på jakt på gamla brädbitar, trasiga lister och kasserade möbler.

Hur man laddar iPhonen på kaminen har jag inte kommit på, och den fasta telefonen funkar inte utan el.

Det är en annan slags annandag idag.

Det är märkligt detta med väderförväntningarna när det gäller julen. Att det ska vara snö för att verkligen kännas som jul. Där lever jag med i de kollektiva förväntningarna, även om jag när det gäller julmat och julstädning inte känner av några betungande måsten.

Med andra ord så är jag mycket nöjd med att det är vit vinter på Hemmanet just nu. Idag några minusgrader och mulet, och igår hög och klar kyla. Och just igår hittade jag en dikt om sånt väder, och känslan det ger mig. Dikten hittade jag i den rätt nyinköpta pocketboken med Tomas Tranströmers samlade dikter. Så glad jag är över en nobelpristagare som skrivit ord just för mig.

MIDVINTER

Ett blått sken
strömmar ut från mina kläder.
Midvinter.
Klirrande tamburiner av is.
Jag sluter ögonen.
Det finns en ljudlös värld
det finns en spricka
där döda
smugglas över gränsen.

Och orden i den dikten växer ihop med orden jag hörde i lurarna på morgonpromenaden. Stilla natt på norska, med den sköna beskrivningen att jorden tar himlen i famn. Men den där sprickan som Tranströmer skrev om blir för mig att himlen tar jorden i famn.