Nästan varje morgon lyssnar jag på Stilla natt i telefonen. Michael Jacksons lugna låtar brukar annars ofta få väcka sexåringen intill mig i sängen, men nu är det Carola. Hennes version av Stilla natt från CD:n ”I denna natt blir världen ny”, tillhör mina favoriter. Jag får blunda lite med öronen under första versen, för där kommer den där bäbismesiga rösten fram som den så ofta gör när Carola sjunger innerligt och tyst. Men senare, på tredje versen, blir det så maffigt med ett fantastiskt arr och Carolas bästa röst. Den innerliga och kraftfulla.
Den här sången är alltså den som Skolverkets representant i nyheterna ansåg vara profan nog för att få sjungas för skolbarn. Den psalm som innehåller kärnan av det kristna budskapet…Kristus till jorden är kommen. Det finns mycket att säga om rädslan för att låta skolbarnen uppleva och höra berättas om advent, men jag stannar vid detta. Oss är en Frälsare född.
Det finns en fin barnbok som berättar om hur psalmen Stilla natt kom till, för nästan 200 år sedan. Så här berättar uppslagsverket: ”Julafton 1818 bet en mus sönder bälgen i kyrkan i Oberndorf bei Salzburg. Utan bälg blev det ingen orgelmusik, men kantorn Franz Gruber och hjälpprästen Joseph Mohr räddade situationen. De sjöng tillsammans med barnkören till gitarrarrangemang Stilla Natt som de tillsammans under några hektiska timmar diktat och tonsatt på julaftons eftermiddag”
Ute stormar det så att vår kvarglömda studsmatta kanske vill flyga iväg. Jag ligger i kökssoffan och bälgar i mig te och lyssnar på julsånger (som sagt). Samlar kraft och sänker temp efter att ha handlat och innan det är dags att höra levande julsånger. Idag skulle jag vilja utdela ett pris både till musen som fick Stilla natt att bli till, och till den som uppfann kundvagnen. Utan kundvagnsrollator i stor mataffär är det tufft att vara sjuk kund. Idag glömde jag vid ett tillfälle bort var jag ställt min rollator och travade vilsen omkring med varor i famnen. En olivburk smet och sa krasch mot stengolvet. Tur att jag hade valt den billigaste, och att den vänliga butiksanställda direkt sa ”Det där tar jag hand om.”
