Jag ligger i soffan och sippar min ungefär femtionde nyttosmoothie. Det blev inte köksbords- utan tevefrukost med hemmavarande gosse och High School Musical istället. Bättre så. Med sugrör i glaset går det utmärkt att ligga och slurpa.
Jag började med mina smoothies för att jag hade läst mig till att nitratrika livsmedel (som lingon) ska hjälpa cellernas kraftverk (mitokondrierna) att bilda mer energi. Av det märker jag inget. Tyvärr. Lingon, blåbär och vinbär innehåller en massa utmärkta antioxidanter, så det är ju inte bortkastat förstås. Men oj så jag hade velat känna energin öka i den kraftlösa kroppen.
För att ytterligare försöka boosta min ME-utmattade kropp har jag lagt till en del kosttillskott som också kan bidra till ökad energiproduktion.
Vitamin B12, Folsyra, D-vitamin och Coenzym Q10 i ganska höga, men välgooglade doser. Återigen, ingen effekt har givit sig tillkänna. Än. Men det ger mig något att hoppas på. Och återigen: det är skrämmande att så här sjuka människor ska vara hänvisade till sina egna experiment och inte få träffa någon specialist som kan ge råd och följa upp.
Det var i allafall glädjande att känna igen burken som Q10 levererades i från webbutiken. Precis lika som burkarna för Kuckelimuckmedicin på fantastiska Astrid Lindgrens Värld. Det passar fint, eftersom jag alltid har kallat friska personers överdrivna användande av kosttillskott som Kuckelimuck. (Många hamnar för övrigt på den här bloggen när de googlar på kuckelimuck. 🙂 ) Men när det handlar om att bli frisk kliver jag ifrån gamla ståndpunkter – om det verkar finnas någon vetenskaplig grund att vila emot. Men nu är det dags att vila mot kudden och hålla tyst.
Tack igen för att ni läser och hoppas och är med! ❤️