Fy bubblan…

…vad trist att stöddigt utlysa att författarsidan fått sin femhundrade följare och sen bli av med två stycken. Samma förminskande känsla som att stå på skolgården och tro att en kompis vinkar glatt till mig och så var det till nån annan.

Egentligen finns det saker som är betydligt tristare. Sånt som har med svensk sjukvård att göra och hur den drabbar mig och mina medpatienter. Om jag hittar skrivlust så borde jag skriva om det. Kliva ut ur min diagnosgarderob och stå på barrikaderna.

Om.

Nu kommer dessutom ett blogginlägg utan bild. Vad har hänt med mig?

16 reaktioner på ”Fy bubblan…”

  1. Sånt suger! jag skrev ett inlägg typ ”följ mej på Instagram” och då just var det en person som slutade följa… Men det kom fler följare sen några dar senare. Man borde kunna låta bli att se dom där gångerna som det är nån som slutar följa ens blogg eller liknande, och bara se då när det kommer fler personer! ett steg bakåt, två steg framåt – jag vill hellre se dom där två stegen framåt!

    är grymt avis på personen som fick önska en dikt, för jag skulle behöva en dikt eller några ord nämligen, men misstänker att det kanske är ett sånt område som du kanske inte vill bege dej in på – födelsedagar! halva min bekantskapskrets (inklusive jag själv) fyller 40 i år, och det känns så trist att bara skriva grattis åt dom, så om du helt plötsligt känner inspiration till 40-års födelsedagaskort så har du en tacksam läsare som gärna tar emot såna ord! 🙂

  2. Det är nog inget personligt.
    Det finns många anledningar till att gå ur grupper och sådant.
    Jag slutade med grupper när det gick på tok i en.
    Kram

    1. Nej, att människor ibland kliver av tar jag inte personligt. För det mesta, om det inte är så att det är en vän till mig som väljer bort mig eller mitt skrivande. Det händer ibland och det är svårt att sluta tänka på.
      Men den där känslan av att fira något som inte visade sig vara sant får mig att vilja gömma mig under en skämskudde. Kanske är det alla åren med negativa gravtest som ger sig tillkänna

  3. Trist. Låter som en god ide att skriva om sjukvården elelr brist på den.Såg just repris som handlade om cancervård i Göteborg o tackade Gud att jag bor i Umeå. Visst har jag väntat i olika tider och med åren blivit duktigare på att tjata men det är förskräckligt att man nästan ska hinna dö innan man får hjälp. kram o tack för böner,

    1. Så ofattbart att vården är så ojämlikt. Som att synen på människovärde varierar. 🙁
      Bönen för dig fortsätter! <3

  4. Hellre ett inlägg med innehåll och utan bild, än sådana där bildbomber som en del sysslar med; en hel radda vykortsbilder och innehåll som en såpbubbla…..

    Kram!

    1. 🙂 Jag är lite överestetisk tror jag. Det kan man inte tro när man ser mina outfits eller mina stökiga lådor och skåp. Kanske är det därför jag vill ha en fin blogg både när det gäller text, ordval, bild och bildformat. Och blir sur på mig själv när jag inte lever upp till det.

  5. Jag tycker vi skyller på Facebook och serverstrul?
    Och vad gäller ditt inlägg utan foto: kanske är det nu förvandlingen börjar, nya Cecilia-stilen som till och med överraskar dig själv?
    KRAM, mm

    1. Det känns som att förvandlingen varken är till min eller bloggens fördel, så vi får se om jag sätter punkt eller söker en bättre förvandling.
      FB kan vi skylla mycket på. 😉

  6. Back to basic – fr FB m bild ’à la Instagram till ett gammalt hederligt Telegram – (där varje ord vägdes på guldvåg). Det kanske är ditt nya! Kram!

    1. Nja, jag tror inte det. Eftersom dikten blir till i mötet med läsaren så tror jag på att förmedla den fort och gratis till många istället för långsamt och dyrt till en. Och så tror jag på att fylla FB med det jag tycker ska finnas där. Trots att jag ofta blir trött på det som andra tycker ska finnas där. 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *