Havsnära oas

Det är en strålande vinterdag, och min lille har åkt på sitt livs första friluftsdag med längdskidor, varm choklad och apelsin i packningen. Medan han är iväg vilar jag med paddan på magen. Medicineringen har påbörjats och ger en ny slags trötthet, men jag välkomnar den. Nu händer det.

För ett drygt år sedan, precis innan jag förstod att jag var sjuk, var jag på väg hem och svängde av vid E4:ans fulaste ställe för att komma nära havet. Det som vi skymtar från köksfönstret. Isen hade lossat och flutit upp på stranden och det var så vackert. Och symboliskt. Kanske en bild jag behövde bära med mig under det här året. Det frusna ska smälta. Också den mest massiva is.

20130315-110611.jpg

Till den här platsen har jag återvänt några gånger under året. Kört nära med bilen och gått de få stegen till vattenbrynet. En försommardag innan frottéhanddukar och människor tagit plats på stranden. En höstdag när guldet i träden speglade sig i vattnet, och bara jag och en äldre man hittat till denna oas. Med öppet hav och välgörande ostörd horisont.

20130315-112426.jpg

20130315-112448.jpg

Den senaste tiden har jag längtat till den här platsen, så igår svängde jag ner för att titta på havet en stund. Men snön ligger djup till skillnad från förra året och vändplanen var inte skottad. Till slut hittade jag en plats att vända bilen på, men det var så halt att jag inte kom nån vart. Fast mellan en snödriva och en isfläck där framhjulen bara spann. Frustration och febertopp. Tack och lov fanns mor och bonusfar bara ett telefonsamtal bort och kunde efter ett tag komma med sand och spade. Och jag fick minsann se havet en lång stund.

20130315-112536.jpg

10 reaktioner på ”Havsnära oas”

  1. Oj så obehagligt att bli stående så där.
    Även om det är vackert.
    Ser ut som att du kommer att bli frisk.
    Att det finns en medicin nu.
    Jag blir så glad för det.
    Kram

    1. Tack Tolmia! Ja, mediciner finns. Många sorter och långa tider… Jag tror och hoppas att det här ska hjälpa mig att bli frisk. Äntligen!

  2. Så vackert!
    Och vilken tur att du fick hjälp att komma loss!
    En ny era med medicineringen, nu ska sjukdomen bara väck! Kram 🙂

    1. Ja, eller hur!? Nu ska den väck! Tack – och välkommen att se det vackra! Våra barn skulle kunna bada och leka där i sommar 🙂

  3. Härligt att ha ” smultronställen” att återvända till oavsett årstid! Sen att man fastnar där kan ju kännas både och 😉 Tur att hjälpen fanns nära!
    Är glad att du äntligen på nån slags medicin….hoppas hoppas hoppas att det är den rätta som snart gör dig frisk!!!
    Ha en mysig helg med din fina familj!
    Kram!

    1. Tack för din goda önskan! Angående helgen önskar jag er detsamma, och hoppas att ni har många smultronställen i närheten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *