Barnet: ”Jag fick höjt betyg!”

svaret: ”Vad duktig du är! Jag är stolt över dig!”
kan uppfattas som: ”När du presterar är jag stolt över dig.”

medan svaret: ”Grattis! Vad härligt det måste kännas!”
kan uppfattas som: ”Grattis! Vad härligt det måste kännas!”

Den ledsna: ”Jag är så ledsen för att hon sa så där till mig.”

svaret: ”Äh, tänk inte mer på det där!”
kan uppfattas som: ”Dina känslor är inte viktiga, och om du bara vill kan du bli glad..”

medan svaret: ”Jag förstår att du blev ledsen. Vad tungt…”
kan uppfattas som: ”Jag förstår att du blev ledsen. Vad tungt…”

Den längtande: ”Det är så otroligt jobbigt att längta och inte veta om det nånsin ska hända.”

svaret: ”Men tänk på allt du har istället för det du saknar.”
kan uppfattas som: ”Berätta inte om hur du har det om det inte är något positivt.”

medan svaret: ”Jag är så ledsen att det ska behöva vara så svårt.”
kan uppfattas som: ”Jag är så ledsen att det ska behöva vara så svårt.”

Jag: ”Jag funderar på att ta en paus från Facebook.”

svaret: ”Vad bra!”
kan uppfattas som: ”Vad bra, för jag ser dina inlägg hela tiden och tycker du ägnar alldeles för mycket tid där.”

medan svaret: ”Gör det om du känner att du behöver det.”
kan uppfattas som: ”Gör det om du känner att du behöver det.”

Kortkoder:
Lyssna – värdera inte.
Spegla – ge inte lösningar som inte efterfrågats.
Uttryck – formulera dig med tydlig varsamhet istället för att lägga ansvaret på den du möter att tolka dig.

En vän kom på besök med en fikakorg och omsorg i sjukstugan. En vän som kommunicerar på ett sätt som gör att jag uppfattar vad hon menar och känner mig sedd. Vi hade talat mycket om hur svårt det är att bli bemött med fel ord som sjuk eller sorgsen. Sen bytte vi boktips, och denna klockrena sida kom upp med tumgreppet.

TACK kära ni som kommunicerar genom att lämna så varma kommentarer. Jag har inte svarat på dem alla, men gläds länge!