Livstecken

Bara en liten hälsning om nån händelsevis tittar in på den här sidan fortfarande. Skriv gärna en kommentar i så fall. Det är alltid välkommet. 

Jag skriver vidare med hjälpmedlet diktafon, som underlättar väldigt när det värker i arm och hand. Det är vänster sida som är påverkad av den troliga diskskadan i nacken, Men tydligen använder jag vänster hand väldigt mycket trots att jag är högerhänt. Ja, smärtperioden är inte över än. Det hade sakta blivit bättre innan det förvärrades för snart en vecka sedan. Och då gjorde det återigen så ont att jag inte riktigt stod ut. Jag hade inte sovit ordentligt på en månad, eftersom värken i axel, arm och hand förvärras när jag ligger ner. Väldigt problematiskt för en kropp som behöver ligga ner, för att inte få värre feber och övriga ME-symtom. Nu har jag fått rejäla smärtlindrande läkemedel, och har börjat kunna sova om nätterna. Det är fortfarande ont, men detta att kunna sova gör det så mycket lättare att stå ut med smärtan. Nu hoppas jag förstås att skadan ska läka ut, så att jag kan bli av med det här medicinerar om det.

Igår fick jag en fantastisk present på posten. En kär bloggvän som har brottats med döden bokstavligt talat, kunde mitt i sin egen smärta tänka på mig och såg till att jag fick den här sköna krämen. Ett liniment som verkligen lindrar. Jag är tacksam för otroligt omsorg.

Skulle du vilja skriva in 12 maj i din almanacka? Och skulle du vilja bära något blått den dagen? Ett klädesplagg eller ett smycke kanske för att uppmärksamma sjukdomen ME. Den 12 maj är den internationella dagen för att uppmärksamma ME / CFS och färgen som symboliserar sjukdomen är blå. Vi plogformig. Det sista var diktafonens sätt att skriva Be blue for ME. 🙂 

Haka gärna på och var blå.

25 reaktioner på ”Livstecken”

  1. Fy vad jobbigt du har det med din nacke. Hoppas verkligen att den skyndar sig att läka så att du kan få din välbehövliga sömn. Kram <3

    1. Tack Nilla för omtanken, läkarbesök idag vilket känns bra eftersom den gångna natten inte var riktigt lika bra som de andra. Kram

  2. Glad att se ett livstecken från dig! Hoppas verkligen att värken ger med sig så att din kropp slipper ödsla dyrbar energi på värk!

    1. Tack för hälsningen Från dig, gläder mig-och diktafonen som valde stor bokstav. Jag hörde en doktor på TV säga att smärta tar enormt mycket energi. Det kändes som en skön bekräftelse. Också från dig. Tack. Kram

  3. Det där med att få sova, å då stå ut med/hantera smärtan bättre känner jag verkligen igen. Ibland är att ”fixa till” sönmnen bättre hjälp för smärta än tex värktabletter. Om värken inte primärt är orsaken för ssömnbristen då.

    1. Ja, i det här fallet är det ju värken som ger sömnbristen. Så jag hoppas det blir bättre än så här, medicinen ger inga mirakel har jag märkt senaste dygnet. Kram till dig

  4. Tack för livstecknet! Låter skönt med liniment. Klarar din febriga och värkande kropp någon form av massage – eller är det något du avråds ifrån? Kram! ❤️

    1. Kram! <3 Både ME:n och diskbråcket riskerar försämras av massage. Och gör det har jag märkt av de små hemmaförsöken.

  5. Jag läser och hoppas att värken försvinner snart! Och jag letar självklart fram blå kläder till 12 maj 🙂

  6. Vilken fin omtanke du fick av din bloggvän.
    Mycket svårt du går igenom.
    Vet inte vad jag ska skriva.
    Jag hoppas kunskapen om din sjukdom kommer ut till allmänheten.
    Själv har jag stor nytta av att folk vet vad min ADHD är för nåt.
    Jag kan bara föreställa mig hur det skulle vara att behöva förklara hela tiden vad jag har till folk som aldrig hört om det.
    Så är det ju för dig med ME.
    Så okänt för andra men så påtagligt för dig.
    Många kramar.

    1. Tack för din fina hälsing, Tolmia! Allt gott till dig. Omtanken på burk var från en gemensam vän. Dags att smörja igen. Kram

  7. Tänk att en såndär diktafon kan funka (även om den är ungefär lika duktig som min autokorrekt när det gäller att gissa vilka ord jag är ute efter).
    Om de kan uppfinna sånt kan de väl tänka ut en quick fix för onda nackar kan man tycka. Eller ME.

    1. Jag håller med! Hur svårt kan det vara?
      Och jag håller också med om att diktafonen hittar på egna ord ibland. Men hittills har dessa rader godkänts utan att någon korrigering har behövts. Men om jag säger namnet på vår sjukdom brukar det bli så här: Emelie. Japp så heter hon tydligen. Stycke brinner Emelie. Nej nu sa jag: stick och brinn Emelie.

        1. 🙂 Lite svårtänd bara! Och egentligen tror jag hellre min sjukdom är en tjurig gammal gubbe, som låtsas vara sjutton år och heta Emelie.

  8. Noterat den 12:e maj i kalendern!
    Min nacke har blivit så svag, om jag tittar på TV måste jag ha en kudde bakom nacken.
    Vad gör sjukgymnasten/arbetsterapeuten?
    Kram

    1. Jag får laserbehandling mot nervsmärta från diskbråcket, och gör själv övningar för att hjälpa diskarna rätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *