Mosterlycka och misslyckat bak

Detta är en dag att fira! Inte för att miljoner svenskar äter bullar med smör, socker och kanel – utan för att jag firar nio år som moster!

Mosters första bulle

Denne gosse föddes när barnalängtan gjorde om ondast, när andras graviditeter smärtade rent fysiskt, och ändå fyllde hans födelse mig med ogrumlad lycka. För jag blev moster. Vi hörde ihop. Vi hör ihop. Liksom jag hör ihop också med hans lika älskade lillebror.

Ett tidigt missfall gjorde så att jag och min syster inte fick barn samtidigt då för nio år sen. Den sorgen suddades ut helt och hållet när det blev tydligt att vi skulle bli föräldrar till ett barn som redan fanns.

Det är trots allt en dag som handlar om bullar i ugnen. Jag har varit en hejare på att baka vetebröd under andra halvan av mitt liv (efter några misslyckade lärobak). Igår satte jag en deg med barnen och misslyckades rejält. Gammal torrjäst eller febriga fingar som kände fel på degvätskans temperatur. Degen jäste inte ett skvatt. Inte så här, som den brukar.

En riktig deg!

Efter jäsning såg bullarna ut så här 🙂

Feberskruttigt bak

De höjde sig en smula i ugnen, men liknar mer halvmjuka sockerskorpor. Fast om man mikrar dem går de att äta!

Det kanske är lite uppfriskande att se ett misslyckat bak på skärmen, denna dag av fulländade bullar. Fulländade i skönhet brukar inte mina bli, men höga, saftiga och goda.

Bättre bullar

4 reaktioner på ”Mosterlycka och misslyckat bak”

  1. Roligt att vara moster.
    Jag är inte det eftersom jag bara har bröder.
    Men jag är faster.
    Så jag vet att syskonbarn betyder väldigt mycket.
    Så glad för din blogg.
    Det är så roligt att titta in här.
    Kram.

  2. Hejsann…Jag har med bakat bullar i dag, till gubbens stora glädje…! Det var mycket varierande storlek på bullerna, jag lyckas ALDRIG få den ”rullen” lika tjock överallt, med resultat att bullerna är olika stora! 🙁 Menmen,smakade bra, gjorde dom, iallafall !
    Ha det så godt./Sölvi

  3. Grattis till mosterskapet. 🙂
    Jag är också moster och det är lustigt, men det barnet eller moderskapet har aldrig varit en smärta för mig, trots min barnlöshet. Det har varit en glädje också för mig. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *