Sömnen fattas mig. En reva i min annars goda sömn ger plats för sjukdomsgrubblerier och jag tänker längtansfullt på Törnrosa. Tänk om jag fick sova tills Prins Hälsa väckte mig med en feberutsuddande kyss.

Intill mig ligger andra prinsar och sover. Den yngste håller ibland min hand i sömnen.

20130226-062524.jpg

Jag gav upp sömnen och läste istället det jag missat om polisens nya projekt. Det som kallas REVA och benämns som ett projekt “enligt metoden LEAN”. Det är bedrövligt både att kalla Lean för en metod och att dessutom använda det till försvar för en slags etnisk utrensning. Oavsett vad man vill komma åt så liknar detta tilltag inget jag hade trott skulle förekomma i Sverige. Bilden av polisen i Kenya var skrämmande. Vetskapen om att de när som helst skulle kunna stoppa oss och kräva oss på handlingar. Nu är det precis vad som händer i Sverige.

Om min son, som ligger här intill och sover, hade varit tio år äldre skulle han ha tillhört de drabbade. Polisen skulle ha velat stoppa honom och kräva honom på identitetshandlingar om han åkt tunnelbana i Stockholm eller buss med sin barndomskompis i Malmö. Som om det inte räcker att vanliga Svenssons kommer kräva dem på svar om ursprung i tid och otid. Nu ska polisen också göra det.

Låt mig sova och vakna till en friskare värld…

Related Posts

4 thoughts on “Sjuka revor

  1. Jag vill tro att vi går mot ett samhälle där ingen bedöms efter hudfärg. Även om vi inte är där ännu så går det ändå åt rätt håll. Jag tror din son får en bättre ungdomstid än de som är ungdomar nu
    Kram och önskan att du får sova i natt.

    1. Tack så mycket, Tolmia, jag sov mycket bättre!
      Jag hoppas verkligen att vi är på väg mot ett jämlikt samhälle, men blir alltför ofta påmind om att det går extremt långsamt. Det är mycket tydligare för mig nu än innan vår familj blev flerfärgad.

  2. Å vad tråkigt med din sömn , önskar jag hade tryck på knappengåvan och kunde ge dig både sömn och feberfríhet. Anar hur svårt det är att leva med något som man inte ens kan få diagnos på, dag ut och dag in. Bara känna hur febern härjar och suger musten ur dig. Jag tycker ändå att du är fantastisk på att härda ut och kämpa och skriva både uppmuntrande saker och agera för det du tror på.
    Jag tycker REVA är förskräckligt. Hur ska alla dessa som lever papperslöst känna sig ,att varje dag vakna med ännu mer rädsla. Läste om de som blivit kristna och ska skickas tillbaka till muslimska länder och är så rädda för att det ska dödas. Hur kan man som polis känna at man klarar av ett sånt arbete. Mycket bön krävs. Vårt land kan väl inte få bli hur inhumant som helst?
    Kram till dig

    1. Ja, det är otroligt tärande vissa dagar. Särskilt dagar som dessa när det känns så tydligt hur det sliter på kroppen. Din omtanke betyder så mycket…
      Och angående REVA så känns det också tärande. Fler och fler exempel på att vi lever i en värld som utsätter många för sånt som vi som inte är drabbade nästan inte kan föreställa oss. Som med sjukdom…

Lämna ett svar till Cecilia Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *