En bild fick mig att fundera. Den är tagen från bilfönstret på eftermiddagens tur bland ändlösa fält av oliver, mandel, citroner, clementiner och apelsiner.
Ibland snurrar tillvaron så fort att skärpan tycks förlorad. Inget får sina rätta proportioner och det svårt att tolka både tillvaron och människorna i omgivningen. Men så dyker det upp något mitt i vimlet. Något eller någon. Att fästa blicken vid. Och hitta ro.
Ro har vi i överflöd just nu. Och jag samlar på mig till ruschiga dagar utan skärpa.
PS. Jag har skrivit det på Om Ceciliasidan – men lägger till det även här (eftersom jag blev löjligt nöjd med just den här telefontagna bilden):
Det är tillåtet att låna bilder från min blogg, men då ska mitt namn anges med en länkning tillbaka till den här adressen.
Jäklariminlåda! Där fick du till det! 🙂
Ni ser ut att ha det underbart på semestern! Här hemma börjar det bli riktigt kallt kan jag meddela och det är säkert ännu kallare uppe i norr!
Nu har jag äntligen uppdaterat din länk på min sida så det inte blir så jobbigt att klicka sig in på din nya fina blogg!
Kramar och kärlek från skåne!
Tack Orättvisan för låda och länkning 🙂 Kramar åter!
Fin bild. Ser mkt i den. Härligt att ni har det fortsatt bra. Ro i själen är viktig- Den smittar av sig.
Kramar
Tack Kristina! Ja, det är gott att samla ro för sin egen och andras räkning. Kramar till dig