Kvällsläsningen ser just nu ut så här. Jag tycker rätt bra om boken, så långt som jag hittills har läst. Det enda som besvärar mig är att ordet neger används frekvent. Jag förstår av bokens tema att det finns en baktanke med att det ordet valts av översättaren, men jag har ändå svårt med det. Det finns ingen som kan rubba min ståndpunkt att ord som kränker andra människor inte ska användas oavsett hur många gånger den som uttalar ordet påstår sig inte vara rasist. Kristina Lindquist formulerade det så bra i en debattartikel i Expressen förra veckan, att det inte finns nån anledning att beskriva det på annat sätt. Läs gärna artikeln. (Och sluta absolut att använda det där ordet om du gör det.)
Det sorgliga är att denna bok, trots att den utspelar sig i en annan tid, beskriver en verklighet på många håll i vår värld. Människor betraktas olika beroende på ursprung och hudfärg, fastän de flesta av oss säger sig tro på människors lika värde.
Igår råkade jag läsa några rader om författaren Kathryn Stockett på insidan av bokomslaget, och somnade med ett leende. Boken refuserades av 50 förlag innan den gas ut. FEMTIO!? I en intervju med författaren står det att det till och med handlade om 60 refuseringsbrev. Wow! Det där ger hopp minsann! Liksom att jag idag har skickat iväg två nybeställda böcker, fått fler gillare på författarsidan och fått in en del tävlingsbidrag.Och så har ett par vänner – FC och EVL – fått bekräftelse på att de efterlängtade små hjärtana finns och lever. En trött men bra onsdag.
Har både läst boken och sett filmen och tycker att det är bra att ämnet tas upp på ett såpass ”lättsmält” sätt så att det nås ut till en större skara.
Tack för tips på artikeln. Jag brukar då och då tipsa om den här länken som jag tycker är bra skriven angående ordet ”neger”;
http://www.folkpartiet.se/Vara-politiker/Ministrar-i-regeringen/Ministrarnas-webbplatser/Nyamko-Sabuni/Artiklar/Bli-kallad-neger-ar-krankande/
Ha det gott!
Ja, den där artikeln brukar jag också hänvisa till. Mycket bra!
Sant att det är bra att det når ut till en så bred läsarskara, som kanske reflekterar kring frågan. Det jag undrar över är om de reflekterar också över språket, främst n-ordet eller tycker att det är OK att säga det eftersom en sån här bok använder det så frekvent….
Jag hoppas så att er samtal kommer snart!
Denna boken var följeslagare på en mycket eftyerlängtad Kenyaresa. Enda felet med den var att den tog slut alldeles för fort. Mycket bra bok som fick en extra tyngd av att jag som läsare plötsligt befann mig som vit bland alla kenyaner. Tack för hälsning på bloggen!
Just det – läsandet kan få en att vända på perspektiven…
Se filmen också, den var oväntat bra!
Tack för tipset Nelle! Jag ska tipsa min lilla bokcirkel (som också läser Niceville nu) vidare om det.
Jag tycker verkligen illa om ordet neger. Har inte läst boken, men jag har den hemma 😉 Eftersom jag inte läst boken undrar jag; har översättaren valt att använda ordet neger i ”samtal”, vilket ju för den eran skulle vara normalt, eller har h*n använt ordet i beskrivande text? För då blir det ju lite mer ”eget valt”… Och förresten, vilket ord har man använt i den engelska ursprungstexten?
Är du med på vad jag menar? Är stenklart i min skalle, men jag vet inte om jag får ut det 😀
Det är faktiskt stenklart för mig med 😉 eftersom jag funderade i samma banor, och konstaterade att det används inte enbart i samtal – men boken är skriven med olika kvinnors berättarröster, och ordet hör väl till ”rösterna”.
Intressant fråga om originaltexten. Jag googlade nu för att se om jag hittar något skrivet om ursprungsspråket, men fick träffar som verkar vara försvarstal för att använda n-ordet, och dem vill jag inte öppna….
Om man inte har saker att göra, kan man skapa det… 😉
Jag googlade runt lite – och har hittat några utdrag. Det ord som återkommer är ”colored”. Jag har svårt att tänka mig att det skulle övergå till ”negroe”, men det är ju svårt att dra slutsatser från en sida text…
här är ett exempel; http://us.penguingroup.com/nf/Book/BookDisplay/0,,9780143144182,00.html?sym=EXC
och så läste jag vidare och fann det här; där både negroe och colored dyker upp… Så inte tusan vet jag 😉
But when I got there, a colored man stop me and say, Is this boy white? The typewriter keys are clacking like hail on a roof. Aibileen is reading faster and I am ignoring my mistakes, stopping her only to put in another page. Every eight seconds, I fling the carriage aside.
”And I says Yessuh, and he say, Is them his white fingers? And I say, Yessuh, and he say, Well you better tell them he your high yellow cause that colored doctor won’t operate on a white boy in a Negro hospital. And then a white policeman grab me and he say, Now you look a here–”
och när jag ändå bombarderar dig… 😉
http://www.kathrynstockett.com/stockett-own-words.htm
WOW! Du är fantastisk! Allt det där ser jag fram emot att kolla upp. Gissar att boken kommer läsas med ett extra språköga framöver. Sånt här skulle du kunna jobba med. Googlingskonsult 🙂
Precis som du skriver så kan inte heller jag acceptera att ord som kränker människor används mot/om dem. ”Efterbliven” är ett ord som en av de mina blivit kallad relativt frekvent under en tid. D blev otroligt kränkt av detta (och allt annat runt omkring) och när vi tog upp det i gruppen där det skedde säger en pappa och dennes barn bland annat följande fraser; ”Men så säger man ju till varandra nu för tiden.” ”Lite måste man tåla.” ”Då skulle du höra hur man pratar till varandra på skolan eller i fotbollslaget”
Jag bara gapade och fick rysningar över hela kroppen. Hur kan man som förälder acceptera användandet av kränkande ord och dessutom legalisera det genom att bara rycka på axlarna? Jag accepterar det inte, aldrig någonsin, oavsett sammanhang.
Fick bara en flashback av händelsen kring D av det du skrev.
Har förövrigt boken du skriver om och tror mig ha läst den, men kan inte överhuvudtaget komma ihåg innehållet. Får nog läsa den igen om inte annat.
Oj nu blev det långt, blir lätt så om/när jag går igång på något 🙂
Hjälp! Jag får också rysningar. Av medkänsla med D och av vrede! Det finns alltför många som är ovarsamma med orden och devalverar betydelsen av dem. De kanske kan börja grymta som djur då istället för att använda ord om de nu inte spelar nån roll. (Sa hon både snobbigt och ilsket 😉 )