Jag ligger i lånad soffa och lyssnar på Sommar med ett halvt öra. Halvt koncentrerad, för mina tankar är just nu hos Tolmia. Hennes fina kommentarer brukar förgylla min blogg. Nu sliter hon på psyket med svår ångest. Förgyll gärna hennes blogg med en hälsning också du.
Äppelblom för Tolmia.
För många år sen läste jag Marianne Ahrnes fantastiska bok Äppelblom och ruiner. Den handlar om psykisk sjukdom, och när jag läste den var jag ung och frisk och kunde nog inte föreställa mig att vem som helst kan drabbas av så väl fysisk som psykisk ohälsa. Min utmattningsdepression för tio år sedan gjorde det tydligt, och med den som utgångspunkt skrev jag ner min huvudperson Bea i ångest. Och lät henne hitta ut igen.
Nu erfar jag fysisk sjukdom på ett sätt jag aldrig varit med om tidigare. Jag undrar vilken romanfigur som kommer att födas ur detta.
Gick in på din blogg och fick se det här fina inlägget och de fina äppelblommorna. Blev så varm och berörd. Jag har fått min dator hit till sjukhuset och kan nu lättare läsa bloggar igen och behöver inte sitta och pilla med mobilen om jag inte vill.
Just idag blev det särskilt värdefullt att få läsa det här fina inlägget.
TACK!!!! Min morgon har inte varit den bästa men jag har hållt mig lugn tack vare att jag var steget före och bad om hjälp innan det var för sent idag.
Fått nåt dunderlugnande. Ibland så har nöden ingen lag. Gillar ju inte sådan medicin i vanglia fall. Men vad gör man…..?