Sarah Dawn Finer har kommit mig nära under den här sjukdomstiden. Inte så att jag har träffat henne (tyvärr) men hennes musik har nått mig. Rösten har imponerat länge, men numera berörs jag så djupt så fort hon börjar sjunga. Den nya plattan började jag lyssna på efter att en bloggläsare tipsat mig om Till dig. En sång som fick träda in i min grundkurs om barnalängtan.

Igår såg jag till och med på Idrottsgalan för att Sarah skulle sjunga. I ett berörande sammanhang, men tårarna var det denna fantastiska sångerska som lockade fram. Två toner och blicken var grumlig.

Den här sången är en skön påminnelse om att jag inte är ensam. En älskad man vid min sida, familj och vänner. Fastän det emellanåt känns just ensamt att vara sjuk så är jag inte ensam. När jag genomgick en skrämmande undersökning i november var en sång av Sarah Dawn Finer med mig. Jag hade oroat mig i många veckor för den där undersökningen. Och för att gå igenom den ensam, med familjen långt ifrån mig. Så kom min vän. Och följde med mig. En älskad vän som också har en fantastisk röst, och som också berör mig djupt. Hon sjöng Sarahs Kärleksvisa när vi var på väg till sjukhuset och den dag som skrämde mig så. Höll min hand och sjöng:

Var inte rädd, jag går bredvid dig.
Kom ta min hand, jag håller i dig.
Här i min famn, kan du våga tro.
Sänk dina murar, jag ger dig ro.

För att jag älskar dig, så som du är
och jag vill ge dig allting jag har.
Låt mig få bära dig när du är svag,
för du betyder allting för mig.
Var inte rädd, jag går bredvid dig.

Undersökningen gick att genomleva utan ångest, med många människors omtanke och bön och med de orden och tonerna ringande i mina öron.

Jag drömmer om att höra Sarah live och hoppas det får bli verklighet. Tills dess lyssnar jag på Sanningen kommer om natten. Och på vännen som jag har vid min sida inte bara genom sången.

Sång: Helén Tanzborn. Piano: Kristofer Sundman. Text/musik: Evelina Gard. Bildspel: Cecilia Ekhem.