Det är kanske svårt för dem som inte läser/skriver blogg att förstå att nära relationer uppstår mellan människor som aldrig mötts öga mot öga. Men det gör det. Många av dem jag blir läst av eller följer i vardagen har jag aldrig sett, men ändå fått komma nära. Det är stort. Att det går att mötas nära oavsett var vi geografiskt befinner oss, oavsett hälsa och sjukdom, vånda och glädje. Jag får så mycket gott av er som följer mig här och ger er tillkänna. Och ibland kommer något extra. Som Marys ljus och som gårdagens brev av Birgitta, A piece of my Seoul. Efter en trött eftermiddag hos doktor, med förnyade recept och mestadels outrätade frågetecken kom jag hem till detta.
Förnyade recept av annan art. Jag som har längtat att få prova koreansk mat fick handskrivna recept, koreansk krydda och ett vackert handskrivet brev med goda önskningar. Glädje.
När jag gläds åt alla dessa fina människor jag möter i bloggvärlden så är det extra ledsamt att besöka andra slags forum, t ex Instagram. Vår tös har berättat om hur konstiga och elaka kommentarer som människor ger ibland. Nu har jag själv smugit in och tjuvkikat på Instagram en vecka (eftersom jag har blivit så tokförtjust i Sarah Dawn Finer 😉 ) och det stämmer tyvärr. En fin bild på t ex Gina Dirawi kan få kommentarer vars enda syfte verkar vara att sprida elakhet. Och en annan helt meningslös syssla är tydligen att vinna tävlingen om vem som ger första kommentaren på en känd persons bild. ”Första kommentaren!” ”Andra kommentaren!” Inga andra ord, ingen som helst uppmuntran eller respons på bilden – bara en tävling om vem som är först ut. Jag har svårt att tro att det ger glädje till den som har lagt upp bilden. Annat är det här. Oj så mycket uppmuntran och respons jag får. Tack!
Så roligt med fina brev! Och tråkigt med dotterns instagrammande, eller, med de inte så snälla kommentarerna förstås. Kanske är det där extra känsligt just i tonåren, man provar vem man är, gentemot andra.
Som medelålders användare av Instagram, med 2000+ bilder, har jag aldrig sett det där. Följer få kändisar, utan mest bekanta från olika sammanhang. Har gillat Instagram just därför att man till stor del slipper text, och bilderna får tala för sig själva.
Håller verkligen med om att vänskap kan uppstå, fast man inte setts öga mot öga! <3
Ja tänk såna fina vänner vi har fått! <3
Tack och lov har inte tösen fått såna kommentarer, men det kan vara ledsamt nog att se en person man beundrar få elaka påhopp (tycker även jag).
Tydligen hade jag nåt osynligt Instagramkonto som jag inte förstår hur jag raderar bilderna från, men som jag kan kika genom nu. Skaffade appen och fattade uppenbarligen inte vad det var. Kan ju inte skylla på att jag är 40+ heller. 🙂
Ja visst är det roligt med bloggvänner.
Jag tycker jag känner dig så bra att vi skulle kunna trivas att träffas på riktigt och ändå inte behöva prata så mycket.
Vi vet redan så mycket om varandra tack vare bloggarna.
Kram och välsignelse över din kristihimmelsfärdshelg.
Jag önskar så klart en frisk helg också.
Ska tjata lite på Gud igen.
Tycker att han jobbar lite väl långsamt med bönesvaret.
Tack för tjat på Gud och för vänskap och goda ord! Och välkommen!