Det kom ett brev häromdagen, med ett innehåll som har förgyllt mina kvällar tillsammans med en diktbok jag fick låna av en annan vän. Brevet var från Miss Mary, numera Mamma Mary – åh så jag otåligt längtar efter att hon ska få möta sin son.

Titta så fint. Ljus med dekoration som jag känner igen från Ninettes pyssliga sida, och tändsticksasken med ord som jag inte kände igen. Inte förrän Mary berättade att de är mina. 🙂 Från blogginlägget om all låtsasvisdom som cirkulerar på t ex Facebook. Där hade jag skrivit andra slags påståenden, som jag tror mer på än många av de märkliga ord som gillas och delas hejvilt. Nu har Mary satt min lilla sanning på pränt. 🙂 En härlig känsla som stämmer väl med titeln på diktboken av Monika Sidenmark. ”Du såg mig.”

Och får mig att tänka på den fantastiska sång som min dotters kör sjunger. Jag såg dig. Att se och bli sedd. Så gränslöst viktigt.