Det här är min bästa vy.
Eget hav.
Allas hav.
Stugan vid havet som får axlar att falla och feber att bli mer uthärdlig. Vi har inte varit här på det sätt som vi hade kunnat i vinter, eftersom packa och fylla kyl inför en helg har känts för kraftkrävande för familjens (självpåtagna) projektledare. Men nu bor mor och bonusfar här och välkomnar till hälsohem när man ber om det. Vila, uteaktivitet för barnen och senare dukat bord och lyxig lax med kärt sällskap också av syster och syskonbarn.
Kissen och jag låg på varsin plats i soffan medan övriga var ute och jobbade.
Ute på den skogiga och Dagmarröjda strandtomten vilar gamla kissen i sin grav. Det här var också hennes bästa plats på jorden.
Så vackert . Hoppas du får vila och påfyllning. Nu när jag ligger med feber tänker jag extra mkt på dig, på hur utsugen kroppen blir och hur varje lite företag känns oöverstigligt.
Ber om fortsatt helande för dig Kram
Tack kära Kristina! Du är fantastisk!