Tack för välkomna kommentarer! Roligt med både nya, halvgamla och gamla läsare.
Idag har jag tagit mig ut på den längsta promenad som jag varit på sen jag var på (onödig, visade det sig) lungröntgen kring påsk. Men den här promenaden var mycket mer tilltalande än att traska på parkeringar och i sjukhuskorridorer. Jag följde med min lille skejtare till rampen i närområdet. Ljuvligt regnig och frisk promenad. Benen höll och tempen höll sig (åtminstone) rimlig. Tänk om…
Sen fika framför Jamie Oliver som inspirerade både dottern och mig till nya innovationer i köket. Jag bjuder på bilder på mina egna men är än mer stolt över tösens.
Vi ska strax smaka. Jag ska bara plocka fram oliverna först. Jamie kunde inte komma 😀
Och nu spelas en av dotterns favoritlåtar på hennes Spotifylista: What a wonderful world med Louis Armstrong. Yes.
Alltså Cecilia!
Jag älskar din blogg! har jag sagt det förut? 😉 Du skriver bara i en takt som gör att jag inte hinner med att kommentera. Egentligen skulle jag vilja kommentera på varje inlägg för sig, men det får räcka såhär! Underbara bilder på dig och dina barn! <3
Tusen kramar!
Härliga Linnea! Tack, tack, tack! Kram
Vad glad jag blev att du orkade så långt, det är ett mästerverk. Maten ser supersmarrig och Jamie Oliver är en favorit hos mig. Minns ssk en serie program han gjorde där han hade handskrivna illustrerade recept, engelska förstås, och den har inte kommit ut på svenska tyvärr, men där gjorde han fantastiska sallader. Kul att din dotter är så duktig o på.
Inte heller vi ser ishockey vilket man knappt törs säga. Allt gott till dig kram
Jag har inte sett så mycket med honom, men gillar det jag ser. Tack och kramar!