Tidningen berättar idag att det är femtio år sedan Karen Blixen dog.
Under mitt första halvår i Afrika, i Zimbabwe för 23 år sedan, läste jag hennes Breven från Afrika. Föga imponerad nittonåring. Men under nästa tid på den kontinent som är min så kände jag mig betydligt närmare Karen Blixen. Vi besökte flera gånger hennes hus i stadsdelen som är uppkallad efter henne. Karen.
På den guidade turen fick vi lära känna denna spännande kvinna som levde i Nairobi långt före oss. Hon startade kaffeodling trots att klimatet i Nairobi inte lämpar sig för det. Människorna som arbetade på farmen fick sjukvård och annan omsorg tack vare Karen Blixen. Just sånt som dagens rättvisemärkning garanterar arbetarna. Vi brukar alltid ha rättvisemärkt kaffe här hemma. Men just nu dricker vi annat. Äkta kenyanskt. Överlämnat av den kenyanska vännen häromveckan.
Kaffemaskinen vid Karen Blixens hus användes senast vid inspelningen av filmen Mitt Afrika.
Hon är en spännande kvinna.
Sannerligen!