…och bort från allt det där som knappt kostar något i vanliga, friska liv, men som kan kännas så kravfyllt för en kraftlös kropp.
Stänga telefonen, låta bli att läsa mejlen, inte svara på kommentarer (som jag ändå vill tacka för) och blunda för det som inte är som det ska. Onyttan. Ovissheten. Orättvisan. Ovården.
Öppna öronen för tystnaden, för musiken som bär och för Gudsvindens ljudlösa viskning. Öppna ögonen för de gåvor som fyller mina händer, min värld och mitt hjärta.
Som orden ”Det är tack vare du, mamma, som jag har lärt mig knyta!”
Tack vare jag.
Stort o fint! Kram
<3
Han är duktig den lille mannen, både på att uttrycka sig och att knyta. Stor kram till både honom och läraren.
Bra. Gör det du mår bra av och bry dig inte om hur det uppfattas av utomstående! Kram!
Vackert ❤️
Det viktiga nu är att att du får ngt som hjälper dig att orka. Var rädd om dig . Blir ingen lång kommentar för ajg ser knappt datorn , ögonen klara rinte kortisone Kramar o böner