Med en bild från försommaren säger jag HEJ! Tittar in för att förbereda för en julkalender och då var det läge för ett inlägg. Lång tid har gått sen jag slutade skriva på den här bloggen. En ny bok har blivit utgiven. En gammal har blivit ljudbok. Barnen har blivit äldre och ett har flyttat ut. Världen har fått sämre och bättre makthavare. Vi har drabbats av en overkligt skrämmande pandemi och min sjukdom har (bland annat pga covid-19) fått erkännande bland fler.
Min önskan är att romanen Vapenlös ska bidra till just det, och enligt omdömena på Bokus verkar det ha blivit så.
Jag prioriterade bort mycket för att klara av att skriva ett litet stycke i ett manus varje dag:
– slutade blogga och läsa bloggar
– slutade läsa tidningar och böcker som kostade för mycket kraft
– slutade okynneslyssna på musik och radio
– slutade besöka mataffärer
– slutade köra bil längre än nån kilometer i halvåret
… och så vidare.
Och att blogga som sagt. Med det resultatet att jag nu knappt minns hur WordPress fungerar och hur bilderna får rätt format. Vi får se hur den här sommarbilden blir på din skärm. Oavsett om jag är sned och vind; HEJ! Kul att se dig!
Så roligt med ett inlägg från dig! Tänk så bra att den eländiga covid-19 fört med sig att även ME blivit mer erkänd. Och så imponerande att du skrivit fler böcker; hoppas att de kommer att nå många, och rätt, läsare.
Åh, en läsare och kommentar efter alla dessa år! Så fint att ”se dig Christina”!
Hoppas du har det gott!
/Cecilia