…är att ha en vän som bubblar av glädje vid varje möte. Lika mycket som det bubblar i en själv. Lika mycket som det bubblar ur sugrören i det gemensamma läskglaset.
En vän som delar ens historia och har funnits där från första början. Innan föräldrar hittat fram. Innan landsgränser korsats och familjepussel blivit lagda.
Lycka att få bevittna, beröras och smittas av en sån vänskapsglädje.
<3
❤
Åh så underbart!
Ljuvligt! Och sorgligt att skiljas igen.
Underbar bild!
🙂