Eftersom jag hör till dem som gillar matbilder så blir dagens inlägg ett sånt. Ett sätt att spara på den kognitiva energin eftersom jag har använt för mycket av den fysiska. (Jag har duschat för första gången på nästan en vecka, en extremt dyr energipost).
Frukostarna består fortfarande av bär och turkisk yoghurt. Friskt och gott och lättsippat.
Till lunch idag en lika lättäten rätt. Buljong, blomkål, vitlök och spenat.
Till lunch häromdagen en lite krångligare rätt men inte så våldsamt. Och våldsamt god. Jag råkade tappa en äggkartong så alla ägg gick sönder. De (höll sig hyfsat inuti skalen och) fick bli en omelett med sällskap av spenat (nitrat, nitrat, nitrat) och riven ost. Lyx i sjukstugan. Det är mig väl unt. För oj så jag längtar ut. Tänk att få luncha på stan mitt under en frisk arbetsdag….
Åh, vad det ser gott ut, alltihop! Jag är gift med Herr Linsröra, så maten här är inte alltid en fröjd för ögat :-). Men visst gör det lite extra när det ser gott ut!
Kanske är det därför jag aldrig lagar linser, för att jag tror att de kommer se så ofröjdiga ut. 😉
Linser är och förblir sopp och grytmat eller möjligen dold salladsingrediens.Dessutom tror jag jag föredrar dem i go greens förpackningar än i risentas. Jag börjar förlora tron på deras näringsvärde efter att först sköljt dem, sen blötlagt dem i flera timmar, nästan ett dygn, hällt bort det vattnet hällt på nytt och kokat dem i minst 20-30 minuter. Hällt bort det vattnet och sköljt på nytt. Ja efter den processen undrar jag vart de så goda vitaminerna är, hm. Så nej torkade linser har inte så stort näringsvärde efter alla dessa tuffa behandlingar. så linser får vara efter detta. jag köpte flera torrpåsar, och inser att nej nej, det här inte hållbart ur någon enda synpunkt. Varken näringsmässigt eller tidsmässigt.
Men dina matbilder idag ser goda ut iallafall 🙂
Jag tror det är värre med energiläckaget i den (ev sjuka) person som måste jobba så hårt med linserna. 😉 Vattenlösliga vitaminer försvinner förstås, men de fettlösliga och mineralerna är stabila. Liksom de eftertraktade proteinerna. Ändå är linser ytterst sällsynt här. Men varje gång jag blir bjuden på det tycker jag det gott.
Så länge man håller sig till mungbönor och röda, gröna och gula linser så kan man koka dem direkt, utan blötläggning. Här äts de mest i tomatsås, som alternativ till kött, eller i köttfärssåsen, som utdrygning. Färgen gör sig bäst på svartvitt foto, men smaken är god.
Nu blev jag hungrig! Fast jag nyss åt frukost… Igår kände jag mig lite piggare och lagade en av mina favoriträtter, som jag tror är ganska nyttig. Quinoa och halloumigratinerade rödbetor på en bädd av spenat och lite rödlök. Mums!
Mmmmm…
🙂
Till Rebecka. Lät gott det också. Hade det funnits en gillaknapp hade jag tryckt. Men det får bli tillbaka på fejan när vi ses.
🙂
🙂 tillbaka!