Kanske borde jag ha varit på hugget och blogga mer nu när jag fick så många läsare till förra inlägget. Men orken och lusten att skriva finns inte riktigt. Långa texter tar mycket kraft både att läsa och skriva. Och när kraften ständigt är på minus gäller det att vara vaksam. Det handlar om den fysiska kraften (febern, värken, sjukdomstyngden), men den psykiska orken naggas lätt i kanterna när kroppen inte orkar. Därför skär jag ner, avvecklar mig där det går och försöker fokusera på det jag orkar och finner mening i.
Just nu är mitt febersoffefokus inställt på Musikhjälpens insamling för att stoppa spridningen av hiv. Jag säljer fortfarande dikter på kylskåpsmagneter för det ändamålet. Ett ändamål som ligger mig så varmt om hjärtat för att jag, pga bristen på bra vård i utsatta länder, har förlorat någon som var mig kär. Därför är hjärtat känsligt när nån har åsikter om vad jag gör och skriver eller säger saker som låter som ”du borde samla in till nåt annat istället” eller ”jag orkar inte med allt prat om Musikhjälpen” eller ”men måste du höras och synas hela tiden”. Så säger ingen. Men känsliga öron kan tolka dåligt valda ord just så. Som krav.
Också detta är en kylskåpsmagnet från en alltför trött världsförbättrare.
Jag tycker du gör en fint arbete för en god sak med dina magneter och de som inte kan respektera har antagligen själva dåligt samvete för att de inte gör något så bra som du gör.
Och vad det gäller bloggandet så tycker jag att du ska blogga när det känns bra för dig. Orkar du inte så orkar du inte. Vill du inte så vill du inte. Tror att de flesta läsare är som jag och läser gärna när du skriver men förstår att du inte alltid orkar. Kramar
Tack Nilla för din goa hälsning! Den gjorde extra gott just nu! Kram
Cissi
För någon vecka sedan lovade jag stå i kyrkans talarstol nu på söndag. Mitt försök till predikan kommer att avslutas med att jag läser din dikt!
Pallekram
Tack Palle, för att du predikar och för att mina ord får vara med. En extra glädje när jag själv inte kan vara med. Saknar så att vara mötesledare och göra gudstjänst med andra! Kram
Å så trist att det finns de som lägger tid på att ha åsikter om ditt varma engagemang. Fortsätt jobba för det du tror på!
Ulrika
Jag är förmodligen bara för tunnhudad och skörörad. Tack och kram!
Jag vill köpa din fina kylskåpsmagnet med den fina texten om kravlöshet.
Jag behöver de orden just nu.
Tack!
Tack Tolmia! Jag mejlar dig och önskar kravlöshet.
Jag beundrar verkligen ditt engagemang! Både att du skriver och sprider information om ME och att du säljer dina vackra dikter till förmån för Musikhjälpen. You go girl! Jag önskar jag var lite mer som du.
När det gäller bloggandet så håller jag med Nilla, ta det när du orkar och har lust.
Kramar från en som som också tolkar allt som sägs och inte sägs som krav…
Tack Rebecka! Skönt med pepping! Undrar när vi ska lära oss att inte höra krav. Men att vi vet att vi gör det betyder åtminstone att vi lär oss mer om oss själva.