Nu kommer de vanliga inläggen blandas med kalenderluckor. Sen förra advent har jag (som sagt?) klurat på om det kunde gå att göra en julkalenderbild med klickbara luckor. Det jag inte kunnat lösa är att hålla diktluckorna borta från den vanliga bloggen. Så mina bloggläsare får stå ut med att det kommer dyka upp en dikt om dagen här, och diktläsarna får finna sig i att landa mitt i bloggen. 😉 Och de som tycker det är överkurs att klicka på luckor kan vänta till kvällen då jag publicerar dagens diktlucka på Ekhemmanet.
Livet just nu handlar mycket om att lära mig hantera min rätt snålt beskärda del av ork. Både igår kväll och i förmiddags förbrukade jag mer än jag egentligen hade (skedteorin är en omständlig men mycket träffande beskrivning av hur det är att ha mer begränsad kraftdepå än andra), så nu ligger jag i kökssoffan timme ut och timme in.
Här låg jag också tidigt imorse, och lät soffan bli fond för en paketkalender till barnen. De senaste åren har de fått ett litet paket varje söndag i advent istället för småprylar varje dag. Jag gillar paket och älskar julkalendrar, men tycker inte så värst mycket om småprylar. När (nåt av) barnen var i pusselålder var det perfekt med 24 paket innehållande pusselbitar, men nu är den tiden förbi. Så i år blir det fyra bonuspaket åt dem var i december. Godingtösen sa idag att ”då är det ju en riktig adventskalender!”
Igår höll jag mig hemma från en tradition som jag helst inte vill missa. Kyrkans missionsauktion där alla inkomster går till EFS-kyrkans utlandsarbete/mission/bistånd. Jag skickade med mitt vanliga bidrag: ett auktionslotteri. Man auktionerar ut något som funkar som lotter och sedan dras en vinnare som får den cellofanprydda högvinsten. Käre maken berättade att flera av mina små simpla majsburkar inbringade 500 kr/st. 🙂 Fina pengar till gott ändamål.
Våra barn får också paket varje adventssöndag, att öppnas medan vi tänder adventssljusstaken. Mycket mysigare med färre, genomtänkta gåvor än mängder av krafs.
Roligt att vi gör lika. Förutom att jag adventspyntar (i sakta mak och i de rum jag själv är) nästan helt utan städning. 😉
Vi får hitta på nån ”sked”sparande variant som tillåter ork till både missionsflörsäljning och 1a adventsgudstjänst.
Missionsförsäljning är rätt tröttande också för en frisk, så jag undrar om det går. I år sparade jag också på krutet till en aktivitet utanför kyrkan på lördagen – som jag inte ville avvara. Och inte riktigt hade skedar till, men glädje av. Svår balansgång.
Min dator verkar gå med på att skriva idag så jag skyndade mig in hos dig. Suckar till Gud om din ork, jag tycker han borde plocka upp lite paket med ork nu och ge dig, jag kan oxå ta emot ett. Detta med advsntskalendrar tog slut när ajg fick cancern, tyvärr. Vi har ahft båda varianterna dels med småpaket och dels med advnetssöndagar. Den med små paket var suverän som vara klar i tid gåva. Först när de ätit var klädda och redo för skola dagis fick de öppna, tänk inget tjat på en hel månad och det spelade ingen roll att det inte var ngt värdefullt i paleten, det var situationen som var ngt. Vilken kul ide med majsburkar o lotteri. Vi har ingen försäljning här men julbasar på lördag få se om jag orkar dit. Jag är helt faschinerad att datorn klarade detta inlägg som kraschat efter två ord i en vecka nu o krävt nystart. Vi får se om jag lyckas få in gårdagens blogginlägg idag. Kram
Ja, en paketkalender till alla sjuka och trötta med en dos kraft varje dag – det vore något. Den mentala kraften går att hitta och ta emot på olika sätt – och det är jag så tacksam för – men den fysiska är det svårare med…
Tack för att du kämpade med en kommentar! Gläder mig!