Så roligt att det finns några läsare där på andra sidan! Tack för kommentarer och mejl och samtal som berättar det. Kram på er!
Kanske ska jag vara tydlig med att det inte är sjukdomsförsämring som gör att jag tappat blogglöden. Det är bara…tappad glöd och prioriteringar. Jag är de långa texternas skribent men börjar ställa om till en personlighet som är mer lämpad för den här sjukdomen. Instagram istället för blogg t ex. Detta att ställa om är en snårig väg men livsviktig tror jag, att försöka gå
– från effektiv till saktfärdig
– från social till lågmäld
– från snabbagerad till eftertänksam
– från vessla-wannabe till sengångare
– från multitaskande till slow-and-one-or-no-task-at-all
– från meditationsskeptisk till meditationsnödig
De senaste månaderna har jag lärt mig mer om min sjukdom och förstått att min hjärna behöver dämpa intrycken för att hitta utrymme för läkning. Nyss fick jag bekräftelse på att det är rätt väg att gå, när jag läste om en person som blivit bättre i sin sjukdom just på det sättet. Inte ett ord om nån kostomläggning! Många verkar inne på att det som kommer in genom munnen som mest påverkar sjukdomen. Jag är mer inne på att sjukdomen bara ÄR och att jag inte kan eller måste hela mig själv med magiska dieter – och jag är mer hemma med att det är aktiviteten och det som kommer genom ögon och öron påverkar hur sjukdomen slår. Och det som går runt i tankarna som påverkar hur själen mår.
Det här skulle kunna bli en hur lång text som helst, men jag pausar där och skriver istället om det jag hade tänkt – innan jag blundvilar en stund.
Pass it forward skulle jag skriva om. Skicka vidare-böcker. En god vän gav mig i vintras en bok som hon fått av en vän som fått den av en annan vän. Alla hade skrivit i boken. Så också jag. Nu har jag fått en till bok av henne och nyss skänkt den vidare till en annan. En fin trend. Låt oss starta en Pass it forward-revolution. Någon bok du berörts av, ge den vidare i sommar till någon du tror ska tycka om den.
Pass it forward- pocket nr 1
Pass it forward- pocket nr 2
Hej jag skulle vilja följa dina inlägg
Roligt! Välkommen! Om du kryssade i den lilla rutan ”Meddela mig om nya inlägg via E-post” innan du kommenterade så borde det trilla in ett mejl när jag uppdaterar.
Det låter klokt med omställning! Jag tror att vi är många som skulle behöva göra det, i förebyggande syfte, men det är väl som alltid lättare sagt än gjort… Viss är det härligt med böcker ”på rymmen”! Kram och hoppas du får njuta lite av den härliga högsommaren.
Tror att fler skulle må oändligt mycket bättre av ”din” lista. Både med och utan sjukdom! Kanske det också skulle kunna vara proaktivt – för att slippa sjukdom, utbrändhet mm. Kram!
Nej! Jag tror inte på dieter och matfrågan i denna sjukdom! Varför skulle en neurologisk sjukdom förbättras med mat? Det är samma som att säga att om man åt si eller så skulle ALS eller MS kunna förbättras. Som du säger den är bara, och får behandlas därefter. Sedan kan det ju naturligtvis vara så för vissa att de utvecklat laktos eller glutenintolerans och därför behöver kostomläggning. Men för övriga behövs det nog inte, även om vitaminer och mineraler kanske håller under armarna så man inte blir dygnetrunt liggande iallafall.
Pass it forward lät ju intressant. Men just sjukdomen har fått mig att sluta läsa nästan helt. Det finns ingen ork öht, eller snarare hjärnutmattningen blir för stor och överbelastningen det medför. Så sådana saker är avvecklade, och ljudböcker är lika tröttsamt, inte vilsamt alls då hjärnan blir överbelastad. Eller snarare interaktiv verksamhet om man så säger, vilket eg innebär även PC mm.
Ljudböcker ja, jag försökte mig på detta nu efter en gåva av Telia men jag blev mer stressad än vanliga böcker på dessa. Så enerverande långsamt långsamt läst, så det gick bort totalt i upplevelse, ett big no no från min sida.
Kära nån jag sträckläser tex en volym av isfolket på ca 3-4 timmar! Ett enda ljudkapitel tog 45 minuter! Så usch och fy nej!
Tyvärr är inte film bättre, finns inte ork att sitta en och en halv till 2,10 h. Så nej till nästan allt medialt nuförtiden. Tråkigt nog, jag som förr varit en bokslukare och cineast av stora mått. men som du säger denna sjukdom kräver stor egen inre omställning. Från snabbt och mycket till sköldpadddsegt och microvolymer. Men men vi har ju ingen panik i väg någonstans..
Twitter kanske vore nåt om du nu efterlyser ultrakort istället.