Jag ligger i soffan och sippar min ungefär femtionde nyttosmoothie. Det blev inte köksbords- utan tevefrukost med hemmavarande gosse och High School Musical istället. Bättre så. Med sugrör i glaset går det utmärkt att ligga och slurpa.
Jag började med mina smoothies för att jag hade läst mig till att nitratrika livsmedel (som lingon) ska hjälpa cellernas kraftverk (mitokondrierna) att bilda mer energi. Av det märker jag inget. Tyvärr. Lingon, blåbär och vinbär innehåller en massa utmärkta antioxidanter, så det är ju inte bortkastat förstås. Men oj så jag hade velat känna energin öka i den kraftlösa kroppen.
För att ytterligare försöka boosta min ME-utmattade kropp har jag lagt till en del kosttillskott som också kan bidra till ökad energiproduktion.
Vitamin B12, Folsyra, D-vitamin och Coenzym Q10 i ganska höga, men välgooglade doser. Återigen, ingen effekt har givit sig tillkänna. Än. Men det ger mig något att hoppas på. Och återigen: det är skrämmande att så här sjuka människor ska vara hänvisade till sina egna experiment och inte få träffa någon specialist som kan ge råd och följa upp.
Det var i allafall glädjande att känna igen burken som Q10 levererades i från webbutiken. Precis lika som burkarna för Kuckelimuckmedicin på fantastiska Astrid Lindgrens Värld. Det passar fint, eftersom jag alltid har kallat friska personers överdrivna användande av kosttillskott som Kuckelimuck. (Många hamnar för övrigt på den här bloggen när de googlar på kuckelimuck. 🙂 ) Men när det handlar om att bli frisk kliver jag ifrån gamla ståndpunkter – om det verkar finnas någon vetenskaplig grund att vila emot. Men nu är det dags att vila mot kudden och hålla tyst.
Tack igen för att ni läser och hoppas och är med! ❤️
Kuckelimuck eller ej. Man får ta det som erbjuds när ingen vill hjälpa till. I sådana här fall är skolmedicinen väldigt rigid och fyrkantig, nej nej inte tänka utanför ramarna nej nej. Men antioxidanter påstås ha en föryngrande effekt, så det är väl så man får se det när åldern också stiger i kapp med tempen.
Vad ska man göra när sjukvården har bestämt att det inte finns någon hjälp för oss att få? Jag har gått hos näringsterapeut sedan augusti förra året och börjar ana små framsteg men jag vågar inte glädjas ännu :/
Åh, tänk om Kuckelimuck botade ME! (Man kan ju drömma…) Jag har gjort en mineralanalys och knaprar piller av det jag hade brist på. Det går fortfarande upp och ner men en viss förbättring känner jag av. Jag behöver inte längre sova hos föräldrarna för att jag tuppar av titt som tätt t.ex. Men att man måste mer eller mindre experimentera själv, som du säger, det är inte klokt…
kuckelimuck är ett så bra ord! hoppas att dina piller hjälper lite grann mot sjukdomen. Du har säkert googlat lite överallt, men ifall du har råkat missa att Pub Med (medicinska journalernas sökmotor) finns på nätet så finns det här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=myalgic+encephalomyelitis
du har min beundran för din otroliga energi att söka och undersöka . Sen två frågor vilket allersnummer stod det om ME i och var hittade du stödstrumporna?
Hoppas du har en valborg i gemenskap. Kramar o böner
Tänk att det ska ta sån tid innan du får riktig hjälp!!!
Hoppas ändå att din enegi ska öka till slut av din kost.
Kram till dig och önskar dig en bra fortsättning på Valborg och första maj.
Tack för alla era fina kommentarer, på detta inlägg och de tidigare. Vi får se om jag blir bättre på att besvara dem nu när det är maj och vårmånad.
Jag börjar med att svara på Kristinas frågor:
Stödstrumporna (stay ups) köpte jag på Apotek Hjärtat. Finns också här: http://www.mabs.se
Önskar att de hade haft stödärmar också!
I senaste numret av Allers (som kom ut denna vecka tror jag, har inte sett tidningen – bara artikeln) finns en artikel om ME/CFS. Jättebra att det tas upp och att sjuka orkar vara offentliga med denna ”lågstatussjukdom” (=inte värd att satsa vård eller forskning på…). Men det fanns en del i artikeln och i en av de s k experternas svar som det kan finnas anledning att ifrågasätta.