Någon har googlat på orden ”stöd till barnlösa” och hamnat här. Om det vore en sanning skulle jag vara mycket glad. Att den här bloggen verkligen bjuder på stöd. Min roman Väntrum har gjort det till många fler barnlösa än jag kunnat hoppas på. Ändå hoppas jag på att den på något oväntat sätt ska nå många fler.
Glädjande sommarbrev…
Vår barnlöshet botades i Sverige, och vår andrabarnslängtan fick sitt svar i Kenya. I Nairobi. Där blev familjen komplett. Idag har andra familjer trasats sönder i Nairobi. Ett ofattbart terrordåd. De flesta människor vill stödja andra på ett eller annat sätt, men så finns det rörelser som mördar och på det sättet stöder sin sak. Jag förstår det inte.
Äntligen läst mig i fatt. Malmö bjöd inte på dator tid.
I förra veckan tipsade jag om din bok via min ass till ett par som kämpar, Hon skulle föra tipset vidare.
Det som hände i Kenya är ofattbart. Varför tror man att våld ska lösa det man är ute efter?
Kram från en mycket trött Kristina
Tack för att du tipsade om min bok! Gläder mig åt det och åt att du orkade resa. Hoppas du får vila idag, Kristina!
Vad glad jag blir att din blogg hittas av barnlängtande som behöver stöd.
Jag tänker att det du sätter ord på betyder så mycket för så många.
Ibland brukar jag tänka på dina barn.
Att vara så välkomnade och älskade.
Vår besvarade barnlängtan tog en annan väg. Men våra pojkar är också så där efterlängtade.
Önskar att din blogg fanns då när vi inget hellre ville än att få fler barn.
Men nu får den vara till hjälp för andra på det sättet.
Fast för mig är den också ett stöd.
Jag älskar att gå in här och läsa alla fina tankar.
Kram
Och tack för din kamp för det goda
Tack för dina fina ord, Tolmia! Jag är glad att du hittar stöd här i ditt nu – som kanske bär en annan slags längtan. Som jag önskar ska fyllas.