Dagen fick börja med en sång som vi har hört mycket den senaste tiden på trettonåringens Spotifylista:

Den största kärleken. Att älska sig själv.
Jag har inte sett videon på många, många år, och idag var det starkt att se den efter beskedet om att Whitney Houston hittats död. Jag hoppas hon trots vad som verkar ha varit en trasigt liv, också mot slutet av det för korta livet kunde se på sig själv med kärlek och stolthet.

Det följer många bonusglädjor med att vara förälder. En är att ta del av barnens musik, både den de själva frambringar och den de lyssnar på. För ett knappt år sen fick vi skavsår i öronen av Eric Saades Popular, som var det enda sonen ville höra. Det ville inte vi riktigt lika gärna, så det var en glädje när det gick att föra över intresset till Michael Jackson. Jag lyssnade inte särskilt mycket varken på honom eller på Whitney under mina tonår, men tyckte om det jag hörde. Men det senaste året har jag hört desto mer på dem båda. Tack vare barnen. Som jag inget hellre önskar än att de ska hitta självtilliten och kärleken till sig själva. The greatest love of all?

Men nog är det sorgligt att den artist som var (i princip) så här söt som liten hade valt ett helt annat utseende när han dog lika tragiskt och tidigt som den stjärna som sörjs idag.

Att älska sig själv….