Fortfarande vet jag inte om jag vill vara kvar på Facebook, trots att jag nu är aktiv där igen. Det är så mycket jag har svårt för där. En sak är den kategoriska mentaliteten. Enligt en synonymordbok betyder kategorisk ungefär detsamma som bestämd, ovillkorlig, absolut, obetingad och tvärsäker. Det tvärsäkra och absoluta sprids i ett nafs och eftertanke saknas ofta. Ett exempel kom Jonas Gardell med idag i ett citat som jag inte vet varifrån det kommer,
Jag brukar gilla så mycket av det Jonas gör, men just det kategoriskt negativa har jag mycket svårt för. Det som hela Facebook svämmar över, och människor verkar älska att gilla och dela. Nu har närmare tusen personer delat denna lilla fras, som jag inte tycker om. ”Allt jag behöver i mitt liv är kärlek och respekt, och de som inte kan ge mig det har inget i mitt liv att göra!” Vad innebär det i förlängningen? Om någon bemöter mig med vad jag uppfattar som respektlöshet eller brist på kärlek, då ska jag utesluta den personen ur mitt liv? Varje dag, varje stund av kommunikation uppfattar vi verkligheten och varandra med våra egna, subjektiva, glasögon. Allt är inte så som jag ser det. Det finns mycket sällan en svartvit sanning om vem som kvalar in till att ingå i mitt liv.
Tusen delningar 😮
Jag som är så lycklig över att en av mina dikter delats en handfull gånger…. Men så är den långtifrån så svartvit. Om än skriven på en svartvit bild.
Ja, ibland vill man bara stoppa tsunamina som uppstår på facebook. Vissa får mig att må illa. Inte just den här, trots att jag håller med dig fullständigt, men andra som i sin snabba framfart visar människors fulare sida utan att de nödvändigtvis har tänkt på det själva…
Ja…jag är glad att ha missat t ex Disneyupploppet.
Eftertanke är en bristvara i denna snabba värld…
Jag blir återigen så glad att jag aldrig varit med på Facebook! Som du säger, det är så sällan något är så enkelt som svart eller vitt…..
Nej, det är det verkligen inte. Jag tror att människan ofta har behov av att förenkla för att kunna hantera livet…
. Håller med dig ovan om risken för svart vita kommnetarer ssk nu det Jonas g skrev.
Jag tar inte facebook så allvarligt, skriver inte så mkt statusrader, kommenterar mer mina vänners. Jag tycker ändå det blivit bättre, slipper läsa vad folk åt till middag mm. Trycker aldrig på gillaknappen om det är ngt tråkigt som berättas, då kommenterar jag. Det som jag tycker är bra med fb är att vänner som bor lång bort kan jag på så sätt få lite inblick i hur deras liv är och när det känns aktullet ge dom en inblick i mitt. Alla läser inte bloggar och ffa kommenterar inte. Ber för dgi nu innan ajg somnar kram
Tack för sömnig bön! Hoppas sömnen blev god.
Ja, det är sant. Det är färre som berättar att de äter eller går och lägger sig numera. Men fler som delar skräp…
ÅÅÅ vad jag håller med dig här.
För mmig är det så att jag har en förmåga att bli ledsen varje gång jag läser nåt sånt här.
För jag tror ofta att det är JAG som är så där (vad det nu är) och ska kastas ut ur andras liv.
Det uteslutna.
Den som inte får vara med för den är en energitjuv eller som det ovan eller vad det nu är som snurrar runt på facebook för tillfället.
Tar åt mig nåt enormt.
Delar inte sånt för jag tror på att människor är fina som de är.
Med alla positiva och negativa saker vi gör.
Vi är inte våra fel.
Att kasta ut nån ur ens liv för att den inte passar in just då är både dumt och onödigt.
En annan gång kanske det är jag som behöver hjälp och vill få vara med.
Så här tänker jag ibland ”Älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det mest”.
Jag blir också ledsen, över att det delar in människor i goda och onda på ett sätt som är långt ifrån verkligheten.
Visst…ibland orkar man inte ha förståelse för att människor kläcker ur sig elakheter eller dumheter. Men om jag förväntar mig att få en andra chans när jag klantar mig så borde ju grundinställningen vara att också ge andra det. Så långt det är möjligt…