Promenad och matlagning till sörjande fick inleda skrivardagen. Som jag inte vet vad den kommer innehålla för slags skrivande. Dipp var ordet. Borde väl ta tag i skrivandets baksida (bokföringen) men sånt känns ännu mer motigt när framsidan är mörk.
Istället vill jag dela med mig av några ord som jag hörde på promenaden när jag lyssnade på förra veckans Spanarna. Det var Sissela Kyle, som ofta brukar få mig att skratta hejdlöst, som höll en mer allvarsam spaning som rörde sig kring mammatema och även berörde barnlöshet – och hennes kollega Pia Johanssons program. Jonas Hallberg gladde mig för övrigt med att poängtera att det finns ett frågetecken med i programtiteln ”Barn till varje pris?”
Sissela citerade en pjäs hon spelat med i och jag har lyssnat sakta på det igen för att kunna återge orden:
”Varför är jag ofruktsam? Ska jag förnöta mina bästa år med att mata fåglar och sätta nystrukna gardiner för mitt lilla fönster?
Du måste säga mig vad jag ska göra, för jag gör vad som helst. Om du också bjöd mig att sticka taggar i mitt ögas ömmaste punkt.”
Pjäsen Yerma är skriven 1934 av spanjoren Federico García Lorca, född 1898. Jag läser att Lorca var homosexuell och funderar på om den här pjäsen berör en barnlängtan han själv hade. Jag förundras också över hur ofantligt träffande de här orden är och tänker på alla barnlängtande kvinnor och män som har funnits genom hela mänsklighetens historia. Behandlingsmöjligheterna har kommit till de senaste 35 åren, men längtan har miljoner år på nacken.
Den här bilden tog jag i somras på Stockholms tunnelbana. Och funderade en del på varför den gravida kvinnan är borta på ena reklamskylten. Kanske har min Bea åkt tunnelbana en sömnlös natt och rivit bort den gravida som hånskrattade henne rätt i ansiktet.
Jag tycker det är intressant att tänka på hur ofrivilligt barnlösa hade det förr. Familjen var kanske ännu mer viktig i den tiden än vad den är idag. Idag finns det ju så mycket annat som kan kretsa kring livet. Även om familj för mig är otroligt viktigt.
Det fanns ju som sagt inga medicinska möjligheter då. Men undra hur möjligheterna såg ut att kunna hämta ett barn på barnhem ex.? /adoption?
Vågar inte klicka på gilla, eftersom jag är lite hemlig. 😉 Men jag tror att du kommer att se att besöken ökar successivt på din blogg, efterhand. För mig tog det ett halvår innan jag fick många besök på bloggen. Man behöver mycket innehåll och man behöver göra sig synlig på olika sätt. Jag tror att du har bra förutsättningar på den här plattformen. 🙂
Jag tänker på alla infertila kvinnor och män i världen fattiga länder, som aldrig kommer att få chansen att få någon hjälp. Nånstans tror och hoppas jag att man i alla tider och kulturer har kunnat ta till sig barn som inte har några föräldrar, så att det ordnat sig till det bästa både för barn och vuxna.
Märta – jag håller med om att det är intressant! Förr var ju väldigt nyss i de här sammanhangen.
Hedda – hemlig får man vara såklart! Och låta bli att klicka får man absolut ändå! Det är för att bloggen skulle kunna bidra positivt till skrivandet som jag verkligen skulle önska mer trafik. Men egentligen tror jag att mitt skrivande här inte är så där superintressant för den stora massan. Anonym och mitt i en spännande eller orolig fas alternativt känd som beskriver vardag eller mode eller design antar jag är de bloggar som genererar flest besök.
Tänker på ditt andra stycke och undrar om vi inte har kommit en bit bort från vad som är bäst för barn och vuxna. Tänker på tröstlösa och ändlösa behandlingar och för evigt fosterhemsplacerade barn. Men jag hoppas att vi är på väg åt ett annat håll….