Sommartempot är ovanligt lugnt för hela familjen i år. Jag brukar planera noga och se till att vi hinner med så mycket som möjligt, och när såna projektledarpersoner inte är vid sina kroppars fulla bruk så blir det lugnare för alla. Men kanske en aning mindre innehållsrikt får jag väl iaf hoppas 😉 Min normala kroppstemperatur har inte återvänt än, och även om jag nu orkar med små aktiviteter så måste jag vara noga med vilan för att inte må sämre än nödvändigt. Det kan innebära att det är tillåtet för sexåringen att se på film mitt på dagen medan mamman ligger i soffan och läser ut en bok hon redan har läst.
Filmen som valdes idag var Madagascar. När vi bodde i Kenya och lilleman var två år och nyfådd, hyrde vi den filmen på ”Prestige”, ett köpcentrum i det område där vi bodde. Dagen efter sa gossen ”Se bobit!” gång efter gång utan att nån av oss andra förstod vad han menade. Till slut satte pappan igång den hyrda DVD:n och en bit in i filmen blev det tydligt vad bobit betydde. Upptempo!
Det var spännande att vara med när det svenska språket tog plats i vår till början engelsktalande lille kille. Efter tre månader med oss kom den första långa meningen och vi kan den utantill. Barnens unga faster och hennes kompis var på besök, och vi satt vid middagsbordet och funderade på om det verkligen rymdes lika mycket Krest Bitter Lemon i två flaskor som var helt olika i formen. Jag hällde upp för att mäta och lite läsk hamnade på bordet. Då utropade tvååringen, som några månader tidigare inte hade hört ett ord svenska: ”Mamma hällde läsk i bordet. Inte bra!”
Hans uppläxande ansiktsuttryck och den oväntade meningen fick oss alla att skratta stort. Till gossens lycka! Gissa om vi fick höra den meningen många gånger sedan. 😀
Roligt att du skriver om sonens språkbyte, i alla fall början till. 🙂
Jag upplever nu att vår dotter börjar kunna uttrycka sig så mycket på svenska, och förstå, så att hon klarar många vardagliga situationer utan engelskan. Vi kan inte längre s à s prata över huvudet på henne. Och kan hon inte alla svenska orden så hittar hon på! 🙂 Hur lång tid tog det tills À var helt svenskspråkig?
Roligt att höra om språket hos er med, Hedda! Vi trodde från början att A inte hade talat så mycket alls (det varierar ju hos tvååringar) eftersom han inte sa så mycket på engelska, men det var nog snarare så att han valde svenskan och bara använde en del engelska ord (och nåt enstaka på swahili). Efter ca fyra månader talade han svenska som en svenskfödd 2,5-åring. Det var åtminstone föräldrarnas bild – den är ju inte alltid helt objektiv 😉 Hur som helst så kunde han kommunicera utmärkt med alla släktingar och vänner på svenska när vi kom hem efter åtta månader. Tydligen är hjärnan mest absorberande språkligt i just 2-3årsåldern. Det var stort att få uppleva det!