I köket lyser en fantastisk bukett som vännen S helt oväntat kom med igår. Hon som själv kämpar, och som jag delat så många oredigerade tankar med under en lång och delad sjukskrivningstid. Det är så stort att få en sån oväntad gåva. Jag fick några rader i huvudet som jag tvekade att dela på författarsidan. Det handlade om att glädjen över en vacker gåva kan väcka önskan att ge tillbaka exakt samma glädje, och var mest en hälsning till S – men oouupp! I ett nafs blev detta det mest lästa inlägget någonsin på Ekhemmanet. Oväntat. Och nyfiken som vanligt över vilka som delat. Förmodligen någon med extra många Facebookvänner. Så länge mitt konto är inaktivt har jag inga, men väldigt många på andra håll. Blombuketten påminner om det, liksom elefanten och mammas hembakta bröd jag nyss åt till frukost. Och så alla fantastiska hälsningar jag får här. Tack alla ni fantastiska! Ni lyser upp min tillvaro.
Ikväll ska fler ljus än vanligt brinna. Mellan 20:30 och 21:30 deltar vi, som varje år den här tiden, i Earth hour. Första gången var nog när vi hade hört om det på barnprogrammen, när vår dotter var hälften så gammal som nu. Jag tycker om att denna timme av släckta ljus, stängda datorer och teveapparater inträffar just i fastan. Det hjälper mig till eftertanke om både världen och mig själv och ger känslan av att vi, här i vårt lilla hus i vår lilla del av världen, är delar av något stort.
Härligt att du fick en bukett.
Och att du har så fin kontakt med din vän. Kram
Ja, det är riktigt härligt! 🙂
Vilken vacker bukett och underbart med vänner som stöttar dig.
Känner mig just nu som en urursel vän som inte ens orkar kommentera men jag mår så vidrigt. . Skickar upp bönesuckar i all fall för dig kram
En vän som mår uruselt är inte en urusel vän. Du både kommenterar och ber fastän du mår så dåligt! Tack min vän!