Idag har jag lagt mina mynt, de begränsade, och två års födelsedagar på ett bräde. Med gott om medicin och god hjälp gick det att genomföra ett kort kalas för gossen och hans lilla, fina förskoleklass. Om några dagar skingras de för vinden, men idag kunde de promenera med sin goa lärare de hundrafemtio metrarna till vårt hus. I flaggstången hängde Ida, och bokstaven på hennes mage gav tillsammans med två små uppdrag vägen till skatten. Tio fantastiska barn var med på noterna och så fina med varandra att det knappt går att tro sina ögon. Jag satt på en stol som en övermogen Madicken, och de satt vid mina fötter och sjöng för full hals de Astrid Lindgren-visor som kom på tal. Min mamma stod för bullarna och markservicen och affären hade lagat resten. Sockerdricksträdet blev enkelt till när en hink med läskflaskor ställdes vid foten av äppelträdet. Jag är så innerligt glad att det gick att genomföra. Som den kalasmamma jag är har det känts tungt att det, pga sjukdom, gått två år sen förra temakalaset. Men med enkla medel, Astridfantasi och god hjälp gick det att samla hela klassen innan skolan stänger och de börjar på olika skolor till hösten. Glad!
Efter 1,5-timmaskalaset tog mormor med sig blivande sjuåringen på shoppingtur, och storasyster är på vift på sitt håll. Själv ligger jag nöjd och vilar. På SVT sänds en fin och jazzrik dokumentär med Georg Riedel, som har gjort den mesta av musiken från Astrid Lindgrens filmer. Musik som våra barn känner väl och jag hoppas att jag nån gång ska få sjunga med barnbarn. Förmodligen var det här det sista Astrid-kalaset som våra barn gick med på, men om jag får bli både frisk och mormor/farmor så kommer jag nog inte kunna hålla fingrarna borta. Och så kan jag ju välja tema till mina egna kalas också i framtiden. 😉
Åh, det låter som ett helt underbart kalas. Rena tabberaset. 🙂
🙂 Jag hade funderingar på att lägga in prinskorv och revbensspjäll, men det fick räcka med gofika före lunch!
Om jag får några barn i framtiden kan du mer än gärna få fixa temakalas. Fast vem säger att man inte kan ha temakalas när man fyller 37, 62, 88 eller 100.
Just det! Jag kanske skulle skriva ner alla gamla teman och låna ut idéerna till alla kalassugna. Och jag skulle gärna ordna både barnkalas och 88-årskalas till dig!
Vilket fint kalas! Kul med Astrid-tema.
Det mest använda temat genom åren! 🙂
Så underbart det låter! Vilket härligt kalas! Vilken tur dina ban har som har en mamma som ordnar så fint!
Jag vill helst aldrig ordna kalas……Jag tycker att det är jättesvårt och våndas i månader innan. Tänk om det inte blir bra? Tänk om de inte har något att göra? Tänk om ingen tycker att det är kul? Tänk om ingen vill komma? De senaste åren har barnen faktiskt inte haft några kalas alls 🙁 för jag har inte kunnat förmå mig (och ingen annan ordnar ju).
Själv hade jag aldrig kalas som liten för jag fyller år mitt i industrisemestern då ingen var hemma – och därför blev jag aldrig bjuden på kalas heller. (Och bägge de ”aldrig” är verkligen aldrig…)
Åh vad sorgligt! Jag vill bjuda ditt lilla jag på kalas omedelbums! <3
Vår lille är julibarn, så jag får liksom moderskänslor för dig i och med det.
Tack…! Vad gulligt av dig 🙂 Jag var verkligen ledsen som liten över frånvaron av kalas. Och ändå lyckas jag inte få till kalas för mina barn. Förmodligen för att jag inte riktigt vet hur man gör.
<3
Vilket underbart kalas! Själv är jag bjuden på fyrtioårsfest med tema om några veckor! 🙂 Det är mao aldrig för sent för sånt…
Astrid-tema? 😉
😉 Kanske inte riktigt då, men det är cowboy-tema!
Tänk om vi alla skulle köra Astrid-teman på våra kalas under ett helt år – undrar om det skulle bli en trend då? Pax för att vara Lotta på Bråkmakargatan…
🙂 Jag har verkligen gjort mitt bästa för att starta den trenden, men har ALDRIG blivit bjuden på ett enda Astrid Lindgrenkalas. Mäh, liksom 😉
Härligt att det blev kalas! Och med Ida uppe i flaggstången! Kram!
Ja, gott att kunna genomföra innan gossen ska fylla ett år till och innan de skingras dessa barn!
Vad duktig du är.Temakalas har jag ordnat en gång. Eljest har det varit ordinära med mycket lek. Jag är en lekmänniska. Fortfarande finns det lekar men klur som mina barn ej kommit på hur det gick till.
Men jag beundrar alla som orkar göra temakals, tex du. Hopas du ej tog ut dig alldeles Kram o bön
Det är nog inte så stor skillnad på lekkalas och temakalas. Bara det att lekarna och fikat hänger ihop. Ibland ser nog bara kalastänkaren HUR det hänger ihop. 😉 Om jag inte blir friskare än så här kanske jag kan hitta nåt sätt att jobba nån timme i veckan liggande med att planera kalas som andra får genomföra. Osäker på om det finns såna jobb bara… men för att inte tappa varken glädje eller fantasi får jag kanske göra det ändå.