Igår tittade nästan hundra olika personer in på min blogg.
En av er lämnade ett avtryck. Ett avtryck som gjorde gott.
När jag känner mig utsatt eller skör är tystnaden inte lika vänlig som annars.
Igår tittade nästan hundra olika personer in på min blogg.
En av er lämnade ett avtryck. Ett avtryck som gjorde gott.
När jag känner mig utsatt eller skör är tystnaden inte lika vänlig som annars.
Det kan jag förstå. Jag tror inte att jag var här igår. Men jag vet att jag ibland måste tänka innan jag kommenterar (det borde fler göra, rent allmänt, inte bara på bloggar. Min mamma hade ett citat på kylen: tillse att huvudet är igång innan munnen inkopplas) och då dröjer mina kommentarer. Ibland kommer de sedan i ett skov.
Skickar dig en kram och en sudd snäll tystnad.
Tack för flera hälsningar och en riktigt vänlig tystnad. <3
…och här kommer ett tyst, gul-rött höstlöv sakta virvlandes till vila på den ännu gröna gräsmattan! Kram!
Vackraste sorten. Tack!
Här kommer en stor hoppas-du-snart-är-piggare-kram från mig. Jag är nog inne nästan varje dag, och läser vartenda ett av dina inlägg. Men är alldeles för dålig på att skriva ngt. Vet hur det är, jag har inte lika många läsare som du men man blir helt klart nyfiken på vilka det är som läser, och blir glad för varje kommentar.
Jag hoppas på snar bättring för dig, och ork och energi att uppleva den fantastiskt vackra hösten ordentligt innan den byts ut mot vinterland.
KRAM
Tack för den varma hälsningen och kramen! När det är bra dagar är det lätt att hoppas, när det är skruttigare är det däremot lätt att glömma hur hoppfullt det nyss var.
Idag hälften så många besök hittills – och många 100% fler kommentarer. 🙂
Här kommer en kram från Finland också! jag var inne och läste, men hann inte fundera ut nåt smart att skriva och sen blev det strul med datorn, så därför tog det lite (väl) lång tid att kommentera. Och det trots at t det var ett inlägg som verkligen berörde mej! (minns inte hur mycket jag har skrivit åt dej i mina mail, men jag har haft det rätt så jobbigt det senaste året pga nåt som nån påstod att jag skrev på fb…)
Tack för långväga men nära kram! Ja, nu påminns jag om hur det var för dig…. Suck! 🙁
Jag är dålig på att kommentera men läser och följer dig men mest genom andra medier. Hoppas att det känns mindre tyst och ensamt nu. Ser fram emot att få träffas och bjuda på julfika om du vill/kan/orkar framöver.
Kram <3!
Åh, tack för den goa hälsningen EVL! Julfika låter underbart! Storkram!
Det där känner jag igen. Jag kan ha flera hundra läsare och ingen kommentar vissa dagar. Och som du säger är det skörare dagar så skulle en enda liten kommentar betyda så mycket. Nu på sjukhuset hade jag ej tillgång til dator så jag kunde varken läsa eller skriva. Men nu är jag tillbaka.
Hoppas din dag har varit mindre skör och ber om hälsa på många sätt kram
Tack för omtankarna och bönerna, Kristina! De är ömsesidiga som du vet. Kram!