Skymningen faller en smula tidigare och höstmänniskan i mig gläds. Ett välkommet mörker. Särskilt med goda vänner vid en eld i natten. Redan i natt har vi provsmakat den karamellen.
Och samtidigt kommer ljuset. Den mörka sjukdomstiden har börjat lämna kroppen och hoppet ger sig konkret tillkänna som ökad ork och lättare huvud. Det känns som ett mirakel vissa stunder, när jag noterar att jag inte längre känner mig så där hopplöst sjuk. Kanske att jag kommer få möta hösten i år, den älskade hösten, med ork att ta friska promenader i den friska krispiga luften. Invärtes jubel!
Jag hoppas det blir den bästa hösten på väldigt länge! 🙂
Känner mig så glad över att du börjar bli bättre!
Kram
Tack kära du för hopp och glädje! Kram
Gläds så outsägligt åt att det har gått från mörker till ljus, att sjukdom vänder mot hälsa. Vet att det är många steg tillbaka men förhoppningsvis går det fortare. Må Gud beskydda dig o dina tankar på vägen tillbaka. Kramar
Tack för din medglädje! Den betyder extra mycket när jag vet hur tung din vandring ofta varit.
Önskar dig en tydlig ljusning också!