När bloggandet var nytt och vi bodde i Kenya kom söndagstexterna att handla om tro. Kanske tar jag upp den tråden. Förra söndagen blev det så, och jag gläds åt den fina responsen jag fick på det inlägget. Tack! Bönerna för er har fortsatt.
Den som vill läsa fler texter om kristen tro kan titta in på Carolas blogg. I sina Sunday talk bjuder hon in olika gästbloggare som talar om tro.
Idag lyssnar jag på ännu en sång av Ingmar Johánson. Som så ofta blir hans ord till min trosbekännelse. Jag tror att det går att hitta mening och glädje utan att vara kristen, men jag vill inte leta någon annanstans. För det jag hittar i budskapet om Jesus hittar jag ingen annanstans.
En personlig Gud vars kännetecken är
nåd – inte perfektion
försoning – inte skuld
förväntan – inte krav
tro – inte prestation
förlåtelse – inte dom
uppståndelse – inte död
Det är inte alltid som vi kristna lever upp till de kännetecknen, och därför är det sorgligt om den som söker tron sätter likhetstecken mellan kyrka eller kristna människor och Gud. Vi förblir så lätt rädda och avståndstagande när något har skrämt oss. Idag är det ett år sedan ondskan tog ett grepp om Utøya. På ett sätt som sker dagligen i vår värld, men som kom oss så nära när det skedde i Norge. Rädsla och avståndstagande och galenskap ledde till att så många unga människor förlorade livet. Och ändå. I gemenskapen efter tragedin lever tron och hoppet vidare. Som på änglavingar.
Det finns en fras i sången som upprepas gång på gång i Bibeln. När en ängel närmar sig en människa säger ängeln alltid detsamma:
”Var inte rädd.”
GENOM ETT BRUSTET HJÄRTA
Ingmar Johánson
Det finns en blick som ser din börda
när du inte orkar mer
En sårmärkt hand som bryter udden
av den sorg som livet ger.
Det finns ett namn som kan förvandla
nederlag till ödmjukhet
Ett leende som kan förändra bitterhet till tacksamhet.
En dag skall du åter få älska
bortom rädsla, skuld och skam
Helt genomlyst – underbar ljusström
som förlöser bryter fram.
Ja, när du nått din egen botten
och du faller ännu mer
när räddningen gått helt förlorad
det är då som undret sker.
För hur skulle Kristus komma
hur skulle Kristus
om inte på detta omvälvande sätt
Genom ett brustet hjärta,
genom ditt hjärta.
Älskade, var inte rädd!
Var inte rädd!
Amen!
Så löd den första tanken som kom i mitt huvud. Amen som i så är det, som i tack för sköna ord, som i trygghet.
Ingmar Johansson har, genom sina texter och sin musik, givit otroligt många tankar och funderingar genom åren, men framför allt så har han förmedlat mig trygghet. En trygghet i tron.
Tack min vän för ditt Amen! Vi kanske ska träffas och spisa Ingmar tillsammans.