Tanken på det utbredda anonyma hatet lämnar mig inte i fred. Det blev till en haiku.
Soffan, iPadens fotoapp och tid att tänka ger allt fler såna här dikter i bildformat. Sedda av få, men ett sätt att forma de tankar som inte just nu är möjliga att formulera i långa tankekrävande texter. Jag tänker på alla de som skriver långa och viktiga texter om frågor som rör samtiden och människovärdet. De som borde få jubelkörer men får mordhot och våldtäktslöften. Tänk om alla vi som har jubel i bröstet skulle uttrycka det istället för att vara tysta. Om vi efter varenda god artikel eller bok skulle ägna ett par minuter av våra liv åt att leta rätt på journalisten eller författaren. Och höra av oss med ett tack. Jag tror vi behöver öva oss i det, att våga uttrycka utan att tro att vi måste uttrycka oss unikt som nobelpristagare. Vi behöver öva oss i att ge respons till dem som är kända så väl som okända. För när beröringen blir uttalad orkar den prövade fortsätta kampen. Så låt oss heja på.
Jag vill öva här och nu, med en mall:
Jag blev …………………….. när jag läste din text om ………………, eftersom den fick mig att ……………. Därför vill jag säga tack: TACK!
Det fungerar också i mindre skala:
Jag blev på gott humör när jag märkte att du hjälpte din lillebror, eftersom det gav mig en paus och ny ork. Därför vill jag säga tack: TACK!
Varje gång vi tar oss tiden till sån feedback är vi ljus. Och ljus behövs.
Ja tänk om vi lärde oss uppmuntra mera.
En del av de som hatar nu har nog mötts av mycket hat själva.
Kanske som små.
Eller likgiltighet.
Om vi uppmuntrar barn och ungdomar kan vi kanske förebygga väldigt mycket ondska tror jag.
Och de kan växa upp och ha med sig bra saker också.
I många fall kan det vara en lärare eller idrottstränare granne eller någon som vågar se.
Och uppnuntra.
Sådant kan göra att de väljer att inte hata själva.
Men som du skriver.
Även de som nu arbetar för att sprida det goda i samhället behöver uppmundran.
Jag är glad att du gör det. genom det du skriver.
Fler borde göra det.
Många kramar till dig.
Ja, det finns nog många anledningar till att människor blir så fyllda av hat och förakt. Och än mer anledningar att alla som har förmågan tar ansvar för att bryta det mönstret i generationerna som kommer efter. Många gör det, och fler behöver.