Det är lite för kallt ute, men jag avslutar ändå dagen där jag inledde den: påpälsad i en vilstol under bar himmel. Havet skymtar en bit bort, påskdagen finns bakom hörnet och bortom den en hopp om sommar och en kropp som ska orka och klara mer, värka och febra mindre.
Just som några tårar gav sig tillkänna över att livet är som det är, så ofriskt, så började Laleh sjunga Vårens första dag. Nånstans där bor hoppet, nånstans i denna natt, i denna sång, i fåglarna som sjunger vårsånger i träden som vakar över mig.
❤️❤️❤️
❤️