Nu ljuder varningsklockorna. När synen börjar försvinna och huvudvärken blir till spikar som borras in i öronen och skruvstäd mot tinningarna. Då har jag gjort betydligt mer än vad den här förhatliga sjukdomen ger utrymme för. Som att skynda mig ut på gården för att fota en fantastisk himmel.
Det hade gått bra om jag inte redan hade passerat gränsen. Jag engagerade mig för mycket i att se och höra Musikhjälpen. Jag vill för mycket när det gäller den ideella förening jag håller på att lämna. Jag googlar för mycket julklappar och har alltför många obesvarade och kravpockande mejl, SMS och meddelanden i inkorgarna. Och i lördags kunde jag inte avstå från ett fantastiskt evenemang. Att, i rullstol, delta i Sundsvalls världsrekord när omkring 15.000 människor gick luciatåg över vår nya bro. Det var stort att kunna vara med, men trots rullstol så kostar det betydligt mer än jag har lust att betala. Idag kom den stora räkningen. Men jag vill mycket hellre höra bjällerklang än varningsklockor. Och njuta julmusik istället för tystnad.
Stoppar lite bomull i klockarna så de klämtar med rofylld klang. Bygger en snölykta att bära som en svalkande krona. Änglastoft på allt det obesvarade så att ”det blir tanken som räknas” och några små tomtenissar som släpar ämbar med hopp till din kruka. Kram, mm
Tänkte skrivit något om hur orättvist det är, men Mother Mary skrev redan så klokt och fint att jag ingenting har att tillägga.
Aj då! Inte alls bra! Vilken fantastiskt underbar bild! Jag letade febrilt kameran för att få veta att batteriet var helt urladdat och inte gav pip ifrån sig. Så jag kunde inte ta en bild själv, inte i tid tyvärr.
Ja bron var ju magnifik också. Roligt att du tog dig dit. Synd med payback time bara 🙁 hoppas det blir bättre lagom till jul iallafall.
Vilket underbart, vackert foto du tagit men så otroligt tråkigt att du mår så dåligt. Styrkekramar <3
Tack för era varma, fina hälsningar! Ännu är det mer varningsklockor än bjällerklang och jag försöker mitt bästa att tråkvila fram en ändring på det.
Kram på er alla!
Det är väl knappast någon tröst men det klämtar friskt här också och igår kom jag på att det är en hel vecka närmare jul än vad jag trodde… Jag hoppas och ber allt vad jag orkar att klockorna slutar ringa så du får lyssna på SDF istället.
(Det var länge sedan jag kommenterade. Datorn kraschade och bokmärkena försvann och syns det inte så finns det inte i min hjärna. Men nu är din blogg ett bokmärke igen!)
Tack Rebecka! <3 Klockorna klämtar på här, så jag ber att både dina och mina ska stilla sig och lägger till en bonusönskan om att klockorna som visar tiden ska gå sakta just när vi behöver det som mest. Ikväll kanske. Om skruvstädet runt huvudet bara vill lätta lite...
Jättefin bild.
Tråkigt att allt som är kul kostar på så mycket för dig.
Önskar en fin jul.
Kram
Tack Tolmia! <3 Detsamma till dig!