En livlig pojke med spännande idéer som ibland går överstyr så att de vuxna misstolkar och skäller fastän uppsåtet varit gott. En pappa som inte kan hantera sin ilska men vars kärlek skiner igenom så fort han är i harmoni med sig själv. En mamma som styr undan pappas vrede och bloggar om livet med ett speciellt barn.
Förutom att bloggandet inte skedde på nätet utan i blå skrivböcker så skulle det här kunna vara en berättelse av idag. Emil i Lönneberga. Igår var det 50 år sedan han föddes i Astrid Lindgrens fantasi. Det firade vi här hemma med att se Emilfilm och äta lyxkvällsmat: oliver, skinkor, ostar, salami och bröd. Ostkaka skulle det kanske ha varit, men det är inte riktigt lika gott. 😉 Som jag njuter av att hela familjen fortfarande är så förtjusta i Astrid Lindgrens berättelser. Förra året kunde vi inte åka till vårt favoritresmål Astrid Lindgrens Värld, men året dessförinnan (och många fler gånger decenniet före det). Då inköptes en femårspresent som användes hela födelsedagen. Emildressen.
Vår pojke sa igår att han inte är lik Emil i Lönneberga. Tänk jag tror att en Emil skulle ha kunnat se ut på ett helt annat sätt om det var idag Astrid börjat skriva. (sa jag ungefär) Men lilleman har rätt i att han inte är lik Emil. Han är förvisso – precis som Emil – full av liv och varm och vänlig, men får sällan så vidlyftiga idéer att de upplevs som hyss.
Grattis Emil i Lönneberga! Grattis Ekhems på Hemmanet – som får glädjas åt berättelserna än!
SVT bjuder förresten på härliga klipp från filminspelningen i sitt Öppna arkiv.
Jag har lätt att sätta mig in i Emils mammas situation. Även om jag inte behöver skydda min ”Emil” mot hans ilskna pappa eftersom vår pappa är lugnet själv.
Tänk om man skulle blogga om vår yngstas hyss.
Då skulle bloggen få många inlägg varje dag. Nu går ju inte det.
Jag tror inte min Emil skulle vilja att hans dagar for runt i cyberrymden.
Men det är lite synd.
Ibland skulle man behöva skriva av sig.
Som Emils mamma gjorde.
Jag har hört att av alla Astrid Lindgrens ”barn” så var Emil hennes favorit.
Du har också en söt liten Emil ser jag på bilderna.
Jag hoppas du blir så pass frisk så ni kan åka på Astrid Lindgrens värd.
Skulle förstås vara roligt för er alla..
Önskar stor lördagskram till dig.
Men på lite avstånd.
För jag sitter med en magsjuk hund och dom bacillerna vill jag inte dela av mig av.
Tack för dina varma hälsningar och Emilfunderingar. Du kanske kan skaffa en blå skrivbok du med. Och jag är säker på att du skulle skriva om ”hyssen” med kärlek. Om än trött kärlek ibland. <3