I oktober köpte jag en efterlängtad bok, och bloggade redan då om den. Tusen olevda liv finns inom mig. Tomas Sjödin.
Den fina hälsningen från Tomas har jag läst många gånger, men först nu har jag läst boken. Segdragen feber har fått mig i horisontalläge mycket mer ofta än vanligt. Med andra ord har det blivit mer läst än skrivet, vilket inte är illa.
Det här är ingen vanlig roman, ingen bok jag skulle rekommendera till alla och en var. Men som jag (liksom Tomas ord till mig som köpare/läsare), med kärlek rekommenderar till dig som har en aning om eller intresse av sorg, kärlek, tro och kyrkligt engagemang. Och som inte vill gå genom livet och tron utan att reflektera.
Ingen vanlig roman, som sagt, snarare uppbyggelselitteratur för oss som sällan orkar läsa annat än romaner.
Ballonger har en viktig plats i boken, och när jag, lätt tårögd, läste de sista sidorna kom oväntat femåringen in och ville visa ett trick. Med virvlande ballonger!
Nu lagar han våfflor med pappa. Våffeldag. Vårfrudag. Bebådelsedag.
Och feber till trots ska jag snart, liksom församlingsmedlemmarna i boken, dra mitt strå till kyrkostacken. En stilla gudstjänst är nog just den medicin som behövs. Och våfflor.
Jag mobilbloggar från soffan, så bilderna hämtas via iPhone. Den första skärmfotad från egen blogg och den andra en våffla jag åt en vecka efter bokinköpet. I Spanien.
Tyckte väl att jag kände igen både våffla och tallrik!!
Saknat dig och saknat att jag inte haft ork läsa bloggar, jag har ingen feber att skylla på snarare op trötthet och att jag förberedde mig för utlovat smyckeparty. Men nu har jag läst ifatt. Hoppas din feber snart ger sig.Tänk om det var så enkelt som när Jesus kom till Simons svärmor och gick in och näpste febern och sen stod hon upp o tjänade. Tänk så många ggr vi skulle behövt detta snabba helande. Hoppas du kunde njuta av våfflorna. Vi njöt oxå. Det är min favoritmiddag o enda ggn jag frestas äta mer än jag mår bra av. Jag har ännu ej läst boken men skulle få låna den av en vän så jag går o väntar
Ha en god morgondag kram
Jag läste boken i julas – jag älskade den! Då lånade jag den så jag skummade igenom den ganska så snabbt då den jag lånade den av ville ha tillbaka den snabbt. Men nu snart ska jag läsa den igen. Då ska jag köpa min egen och göra som jag brukar göra i böcker jag gillar – stryka under.
Vill önska dig en alldeles välsignad måndag!
kramar om
Mor: ser fram emot att nyttja järnet igen.
Kristina: Kanske jag hellre behöver hjälp att inte stå upp och tjäna 🙂 Ibland får man för sig att man är näst intill oumbärlig. Nyttigt att se att det inte är så. Kram!
Cece: Tack. Bra idé att stryka under. Tror jag ska börja göra det med.