Utsikten från köksfönstret är så fin att jag dagligen funderar på att lägga mig på köksbordet för att få bästa vyn. Eller ännu bättre vore det med en balkong utanför köket. Helst med soffhiss upp på taket så jag kunde se hela havsviken. Jag längtar ut till guldet, men har för tredje året en höstkropp som inte stämmer med själens längtan ut.
Men jag bad kära mannen ställa ut solstolen så jag åtminstone kunde ligga under det närmsta gyllenträdet och andas höst.
Jag andades kanske lite för länge, för idag känns höstkroppen förkyld ovanpå den vanliga sjukdomen. Då är soppa extra gott. Höstgul och snabblagad: resterna av en kycklinggryta, en halv morot och hönsbuljong. Och så rätt smak med hjälp av spiskummin, vitlök och balsamvinäger.
Vackra bilder och små marginaler. Hoppas förkylningen skräms av den varma soppan som såg god ut. Ber som vanligt
Tack för bön! Välbehövlig! <3
Hösten är en vacker årstid, synd att den ska ställa till det så i våra kroppar. Hoppas soppan hjälpte <3
Tack! Tyvärr hjälpte den inte alls, men god var den! 😉
Soffhiss till taket, som bostadsanpassning. Det hade varir nåt. 😉
Om argumentet är att jag behöver få tillgång till duschen som finns på övervåningen så kanske det funkar. 😉 Men då behöver nån slå hål i väggen så jag kommer in till duschen.
Du är fantastisk med att finna livsglädje och glädjeämnen. Dessutom livskraft att bjuda oss på din fenomenala formulering gång på gång. Älskar Dig och ber…
Kram vännen!
Kära vännen min! Tack för böner, omsorg och hälsning här, och ett liv av fantastisk vänskap! <3