Bakom porten finns den första lägenhet där jag bodde som vuxen. Förlovade tjugoåringar var vi när vi flyttade in i ett gemensamt hem och en ny stad för oss båda. Uppsala. Igår reste vi tillbaka. Idag reser vi hem. Kroppen värker och kinderna blossar, men glädjen värmer mer än febern. Musik, som jag ska återkomma…
Kategori: Livsfunderingar
Alla kvinnors dag?
I hallen står tre par Converse. Ägarna, vår dotter och hennes vänner, sover efter en sen och varm filmkväll tillsammans. Tre vänner som känt varandra mer än halva livet och som sprider glädje omkring sig när de är tillsammans. Tre flickor ska ju inte kunna fungera ihop sägs det, och jag undrar varför. Är det…
Vårtecken eller HÄRtecken?
Igår välkomnades den första tranan till Hornborgarsjön, och nyhetsuppläsare liksom meteorologer talar om vårtecken med längtan i rösten. Visst förstår jag känslan av hopp som snödroppar, limegröna gardiner, tranor och ljusare morgnar kan ge, men ändå är det något som gör mig obekväm med jakten på vårtecken som alla förväntas delta i. Det handlar inte…
Sanna jag
Omtankens blommor och kort, och ljus som lyste upp min morgon. Det kan tyckas vara en balansgång att skriva ärligt men ändå inte för självutlämnande. Ibland är det så, och det har hänt att jag har raderat inlägg eller rader – men det är väldigt sällsynt. För mig är den balansgången sällan svår. Jag har…
Femhundra liter te senare
Jag läser mig tillbaka bland mina egna reflektioner. Läser om tacksamheten över att bara ha drabbats av en sjukdom av ”en art som går över. Alldeles snart hoppas jag, efter några fler inställda aktiviteter och några fler dagar i pippikläder. Och några fler liter te.” Det orden skrev jag för 354 dagar sedan. Och sjukdomen…
Glimt av Hakuna matata
Bekymmerslöshetspärlan har varit ofingrad på sistone, men ibland kommer en glimt av den. Hakuna matata-pärlan. En glimt kom via mejl. Jag hade hittat adressen till en av landets mest kompetenta inom den sjukdom jag tror mig lida av, men som mina läkare inte riktigt övertygats om eftersom mina provsvar inte ser ut som de borde….
Känna att jag lever
Jag torkar tårar utan handskar och känner att jag lever. Hjärtat slår som vanligt extra hårt för utsatta minoriteter och för sjukdom som slukar vardagsliv eller människoliv. Jag torkar tårar och bloggar mindre än jag vill. En tilltalande blogg ska i mina ögon se ut på ett speciellt sätt, och det är förstås det jag…
Ugglor och gyllene karta
Gåvorna faller över mig som välsignelser, och gör extra gott en överfebrig vecka. Idag kom två gamla lunchvänner på besök med glad bäbis, god sallad och två fina gåvor med uggletema. Igår fick jag se att jag vunnit Miss Marys utlottning och kommer att få hennes fina virkade uggla som tillfriskningsmaskot. Glädje! Ugglorna kommer till…
Dagbok från Zimbabwe
Dagen började med en tur i en gammal dagbok. Min andra dagbok från det knappa halvår jag tillbringade i Zimbabwe som 19-åring. Jag läser om glädje och missmod, möten och längtan. Ett brett register, ganska snarlikt bloggdagboken från Kenya nitton år senare. Några rader glimtar till extra. Som ett samtal med en vis man, då…