Att vakna så utsövd som den årsgamla blykepsen tillåter.
Att få för sig att röra ihop en liten deg och få se att den jäser fint.
Att baka ut några bröd tillsammans med sin sexårige morgonkompis.
Att kunna samla familjen till lördagsfrukost och rykande färskt bröd.
Att krascha i sin fina kökssoffa och att själv få agera soffa.
Att lösa Melodikrysset och skicka in det innan programmet är slut.
Att se världen och hemmet omslutas av vacker snö.
Att ha mannen hemma.
Att veta att det kommer att bli skottat.
Att höra en mellanstor röst nynna med i den klassiska körsången på radion.
Att höra en liten röst sjunga ”Leende guldbruna ögon, har jag förälskat i dig.”
Lördagslycka.
Känner också lördagslycka. Mitt i klass2-varningsland. Vi anlände till stugan precis innan det hade varit omöjligt. Vådlig färd mellan Hede och Messlingen. Bitvis helt vitt. Hård vind och ett ihärdigt snöande. Nu brinner en brasa och vi är tacksamma att vara inne i värmen! Många kramar fr oss.
Phu! Skönt att ni är tryggt framme i sportlovsmyset.
Åh vad det låter mysigt! Mums med nybakt bröd till frukost 🙂
Ja, det var länge sen. Och väldigt gott!