Midsommarkväll strax före kl 23.

Nu blir det mörkare igen, och jag hör till det fåtal som verkligen välkomnar den förändringen. Visst fascineras jag av ljusa nätter och ett överflöd av sol, men för nån som älskar skymning, höst och stearinljussken är det ingen som helst sorg i att dagarna nu blir kortare.

En del av mig vågar tro att det också vänder gällande min sjukdom. En annan del av mig törs inte riktigt än. Men faktum är att jag har varit feberfri några morgnar och under dagarna inte varit riktigt så matt som tidigare och aningen mindre febrig. Långt ifrån frisk, och bara en minimal förändring, men kanske, kanske att medicinen hjälper så att det börjar vända efter nästan fyra månaders sjukdom. Ändå är jag just nu varken pigg eller feberfri, utan matt efter gårdagen. Matt men glad. För vi kunde fira midsommar. En kort tur till mamma och bonuspappa, i paradiset där jag firade barndomens härliga midsomrar. I år har jag inte sett nån midsommarstång, men vackra vyer.

Utsikten i vårt paradis.

 

20120623-120722.jpg
Mamma fick en bukett med ett passande kort.

Sen hem och vila innan (i alla bemärkelser) nära grannar bjöd på fest. En bara-vara-samvaro där alla familjemedlemmar trivs och där jag kunde lägga mig och vila mellan de utsökta måltiderna, och ligga ner under flera timmars efter-maten-prat med våra härliga vänner. Tacksamhet att få vara del av sån gemenskap, och en glädje att jag orkade!

Dessa goa gubbar!

 

En kvällspigg nätbyggare


 

Related Posts

8 thoughts on “Nu vänder det

  1. Och som jag gläds när du får glädjas lite. Alldeles oavsett om sjukan ger sig av nu eller inte… Men jag hoppas det. Å så jag hoppas det…

  2. Underbart att ha er är och lika underbart om din sjukdom är på väg att försvinna. Jag hoppas och många med mig att detta är början på slutet av eländet. Kram älskade dotter.

  3. När jag såg rubriken så hoppades jag SÅ att det skulle gälla din sjukdom. Och vad skönt att du har fått uppleva några bättre stunder. Jag hoppas verkligen att det var vändningen som passerade nu! 🙂 Kramar!

    1. Tack Hedda för att du hoppas med mig! Det finns anledning att tro att det faktiskt har börjat vända. Sakta, sakta. Jag bestämmer mig för att våga hoppas!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *