Lilleman behövde sovmorgon och blev kvar med mig i stugan. Bara en månad kvar i förskoleklass, sen är plötsliga ledigheter ett minne blott. Tänk att jag har varit sjuk sen sonen gick i förskolan och dottern nyss hade fyllt tretton. Snart går han i ettan och hon har kommit i konfirmationsålder. Det är svårt att greppa.

En sen morgon blev det, men sen gick våra tempon åt helt olika håll. Jag är sliten och mer febrig och värkig efter helgen. Junior är som nyladdad och väldigt energisk. Imorgon blir det skola och fritids. Tack och lov att det finns!

Nu ligger jag i en utemöbel och tittar på en grå himmel och försöker förmå katten att inte äta upp tzatzikin på lunchtallrikarna och pratglade pojken att cykla fler varv runt stugområdet. Nästan ingen trafik alls på lilla grusvägen. Då får också en sexåring med ängslig mamma cykla helt på egen hand. Eller fot.

20130513-134840.jpg

Related Posts

2 thoughts on “Sovmorgon och pratdag

  1. Ibland brukar jag fundera på hur sorgligt det blev för dig.
    När du fått era två underbara barn blev du sjuk.
    Att ett helt år inte kunna delta fullt ut i deras liv.
    Bli liggande på soffan med långvarig feber.
    Jag blev så arg i fredags när jag fick reda på min egen sjukdom.
    Men det går över.
    Jag blir också så arg och besviken och ledsen över din sjukdom.
    Att du inte kan vara ute och cykla med din fina son utan bara kan titta på.
    Eller att det kostar på så mycket energi de få gånger du hittar på nåt kul med din dotter.
    Det är inte rättvist.
    Även om jag vet att livet inte är rättvist.
    Jag delar din frustration över att det blivit så här.
    Jag kan inte säga krya på dig.
    Men jag kan säga till Gud ” Krya på Cecilia nu!!!!! ” ” Och gör det snabbt”

    1. Tack för en underbar bön! Det är ju sant att jag inte kan krya på mig, men Gud borde kunna! Kloka du! 🙂
      Jag tänker oftare phuuuuuuu att jag inte fick detta när vi var på väg att adoptera. Med en långvarig sjukdom skulle det inte ha gått att få medgivande. Men visst är det sorgligt att hela tiden ligga på läktaren, eller kanske på bänken i det svettiga omklädningsrummet.

      Jag hoppas så att du får landa i din diagnos och bli av med ilskan. Sånt tar kraft. Men ut måste den på nåt vis när den bubblar inombords.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *