Ljudisolerad närvaro

20141014-102254.jpg

Tack för alla fina hälsningar på antitacksägelseinlägget! Värme, omtanke och humor – det gillar jag. Redan morgonen därpå, dvs på tacksägelsedagen, kändes det bättre. Vilket inte betyder att jag är mindre less på att vara sjuk, men att jag orkade räkna glädjorna igen. En glädje i söndags var nyheten om att otroligt framgångsrika forskare har startat ett projekt för att lösa ME-gåtan. Om 20 år kanske det finns botemedel!

En oglädje kom i form av aggressiv (men tillfällig) sjukdom i söndagskväll, så nu har jag sällskap i sjuksoffan av ett barn som får nåt som annars undviks: multinationell utsugarläsk. Han behöver sällskap vid teven och jag behöver tyst vila så jag använder mina födelsedagshörlurar. Nästan inga Disneyljud hörs in, men däremot gossens röst och andra valda ljud. Jag lyssnar annars ledsamt lite på musik nu, eftersom det också kostar hjärnan kraft – men idag är Sarah nära nog tystnad. Om en knapp månad kommer hennes nya julalbum. Jag längtar så! En glädje i sjukaste och mörkaste november!

20141014-103547.jpg

PS. Jag insåg att jag har skrivit ett helt inlägg om magsjuka utan att det andas skräck. Jag ÄR rädd att smittas, och tycker fortfarande att kräkningar hör till det värsta med människokroppen. Men fobin har tydligen stillat sig något. Dock har en ny rädsla dykt upp. Om jag blir smittad, hur sjuk blir jag månaderna därefter i min ME…

Related Posts

12 thoughts on “Ljudisolerad närvaro

  1. På psykiatrikursen på min utbildning sa en av våra föreläsare (för övrigt det jag minns bäst av den kursen 😛 ) att kärlek är bästa botemedlet för att tillfriskna från fysisk ohälsa. Kanske funkar på samma sätt mot kräkfobi 😉

    Hur som önskar jag att såna virus ska ge sig iväg från er ögonabums, å att du inte ska behöva få veta svaret på hur sjuk du skulle bli i MEn

    1. Menade du kanske psykisk ohälsa? Annars skulle jag ha varit frisk som en nötkärna. Tror att kärlek inte är det enda som krävs för att bli av med psykisk ohälsa, men att det är en otroligt viktig byggsten. Särskilt kärleken till sig själv!

      Jag tror snarare att det handlar om klassisk fobiträning och rädslobearbetning: att utsättas för sina rädslor och märka att de därmed krymper. Och när kärlekarna är sjuka är flykt inget alternativ. Men fanatisk handtvätt har jag inte slutat med 🙂
      Tack för skön önskan!

      1. Ja jag menar psykisk 😛
        Om inte annat så är det nog så att fobiträning är betydligt mer motiverande att ga sig an om det är kärleken som står för den ;)Handtvätt är väl bra även om man inte vore kräkfobisk. Mer sjuk än nödvändigt vill väl ingen va.

        Nä bara kärlek räcker knappadt för att bli fri psykisk ohälsa. Men jag tolkade den föreläsaren som att kärlek och att bli förälskad (pratade han mycket om) är mycket kraftfullare än någon medicin läkarna kan skriva ut.

  2. Ruskigt synd att man inte kan kräka ut ME:n ur kroppen!
    Positivt att någon forskare ändå börjat forska på din eländes sjukdom, men hoppas verkligen att den gått över av sig själv innan ett botemedel kommer eftersom du förmodligen har rätt i att det nog dröjer länge.

    1. Tack! Ja, det är så ledsamt att forskning tar sån tid! 🙁 Och att jag höll på att missa din kommentar igen! 😮 Men nu gick jag ur den opålitliga appen och in i internettet och märkte det i tid.

      1. Det var värst vad mina kommentarer var blyga! Tack för att du letar upp dem och tar dem i hampan, och stort tack för kramen!

  3. om du får känningar av magsjuka så ta 8 korn vitpeppar åt gången det har räddat mig många ggr. är ett gammalt missionärsknep. Mer änm så skriver ajg ionte för ajg ser inte tangentbordet pgr av huvdvärk

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *