Tacksägelsedagen flyttad

Om jag skulle ha skrivit ett inlägg igår skulle det ha varit guldkantat och haft en ton av tacksamhet. Men nu skriver jag idag och då är det mer taggtråd än guld. Idag, när halva Sundsvall har gått och sprungit över den nya, stora bron – med utsikt över höstvacker stad – så är jag arg, bitter och less över att vara den som ligger nästan alla dygnets timmar för att inte må ännu sämre. Jag vill skriva ut min vrede och basunera ut att tacksägelsedagen ska flyttas tills den som vanligtvis lever i tacksamhetens anda orkar säga tack igen. Det gör jag inte. Säger varken tack eller sätter ut bittra statusrader (utan att sudda dem). För att jag inte vill ha några hjärtan. Jag vill inte ha tystnad heller. Men hjärtan är nästan jobbigast eftersom de inte alls speglar vreden i mig. En osande svordom skulle kännas mer rätt.
Jag vet. Jag är orättvis och ologisk. Livet är orättvist. Då blir jag orättvis.

Men igår. DÅ var jag tacksam.

Sjukt tröttarg Cecilia löper amok i bildappen.

IMG_9139.JPG

RME:s konto för ME/CFS-forskning – Bankgiro 136-7481.

Related Posts

20 thoughts on “Tacksägelsedagen flyttad

  1. OOk..! Varsågod svär! Det är din blogg! Ingen kan censurera dig. MEN vi tar i går i stället då. Vad var det som fick dig att känna viss förnöjsamhet i går i stället då? Ja sjukdomen är P-ss som begränsar så mycket, det måste man ha rätt och uttrycka! Särskilt när man vill men inte kan! Det är F att bli drabbad på detta sätt. Jag har heller varken sprungit eller gått över nämnda bro. Tid kommer. Ni får ta en premiärtur med bilen.Undrar om buss 20 kommer lägga om rutten?? ^^Då kan man ju ta bussen över bron istället.. Ettan passerar ju på sidan om om de som sagt inte lägger om vissa linjesträckningar typ 4a Skönsmon etc då..

    1. Tack för hälsningen! I förrgår var dagen full av exempel på människors godhet och naturens skönhet. Igår härjade ME:n ovanligt hårt med humöret. dag är jag mer tacksam igen. 🙂
      Varm hälsning till dig

  2. Jo Cissi, det är helt ok att uttrycka din förtvivlan o frustration!
    MEN, idag fick jag rufsa Ambros i håret igen, gå med honom till missionskorgen, se hans leende när han gav mej påsen från dej o nu är vår kylskåpsdörr vackrare o klokare är någonsin!
    TACK!
    Pallekram

  3. Jag kan många svordomar, eftersom jag hörde dem så ofta när jag växte upp. Dock inte de “nya” som jag tycker låter värre. Tror i vilket fall inte att du egentligen vill ha en sådan harang här i kommentarsrutan. Jag tänker den istället och tillägnar den din sjukdom.
    Så. Klart.
    Hoppas att imorgon blir en bättre dag.

      1. Nej, inte alls! Jag hade missat din kommentar när jag läste i bloggappen. Är glad att du svär i tysthet. Tack å kram! Jag kan också många gamla svordomar. Min pappa hade inte många ord kvar efter sin skallskada, men svordomarna fanns där!

        1. Tack!
          Jag ska erkänna att jag tolkade avsaknaden av kommentar som ogillande. Jag vet ju att du inte orkar så mycket som du vill, men när alla fick ett svar utom jag….
          Tack för att du redde ut missförståndet, och förlåt mig att jag var lite snarstucken! Det var inte så snällt av mig.
          Kram till dig också!

          1. Jag tror vi är lite lika. Jag skulle också ha reagerat så. Därför får du dagens största cyberkram! KRAAAAAAAAAAM!

  4. Mm.. å Morr.. Dessutom tycker jag det är extremt opassande att tacksägelsedagen och internationella reumatikerdagen är på samma dag. Även om reumatism (Dom där vanliga iaf som RA har betydligt bättre “status” än sjukdomar som är så mycket mer begränsande.) Mera Morr.

  5. Jag tyckte att det var lite kul, det där med att åka på en propp. Så brukar min mormor prata. Tyvärr diktar jag inte lika fint som du, Cecilia, men jag kan rimma i all evighet. Håll till godo med detta banala (och på ett ställe lite ekivoka) poem.

    Mäh! Nu får det vara stopp
    för inflammationen i Cecilias skitkropp
    Nästa som vill kjamaz åker på en propp
    Cecilia borde få rusa över en bro i full galopp,
    kanske till och med springa ett lopp!
    Orka hångla en stund med makens snopp
    Därefter ligga kvar en stund och känna sig på topp
    inte bara ligga still och lyssna på takdropp
    Hon vill höststäda hela huset med en mopp!
    medan hon sjunger högt, schlager och pop
    och sen sitter på bron med kaffe med dopp
    De hänger ju ihop, kropp och knopp
    och det är svårt att aldrig få vara på topp
    Men det sista som överger en är väl ens hopp

    1. 😀 Underbart rim som bjöd på skratt och gjorde hjärtat varmt! TACK gulledej! Lovely! Jag är rätt ekivok jag med. Även om mina dikter inte avslöjar det. 😉

  6. Vänder min frustration över din svåra situation till Gud. Det är svårt med alla obesvarade böner ssk när man tycker att Gud skulle ha så mkt bruk av dig i allt du gjorde förr. Men jag fortsätter att be med de futtiga ord jag har

  7. Klassiska svordomar har aldrig varit min grej men man måste ju få uttrycka sin ilska så ibland slinker det ur mig ett “Böckling också!” eller ett “Rumpnisse!”. De känns dock inte alltid tillräckligt kraftfulla… Jag klämmer i med alla fula ord jag kan komma på för att skälla ut den här dumma sjukdomen!
    Bilden var förresten alldeles fantastiskt underbar och fick mig att skratta högt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *