Hösten bara stod där.
På väg hem från en lunch i en barndomsväns soffa, tillsammans med ännu en vän som jag känt sen jag var yngre än mitt yngsta barn är nu. Fastän vägen från parkeringen var längre än jag egentligen har kraft för måste jag stanna bilen och fånga hösten. Den får inte gå mig förbi.

20120927-142818.jpg

20120927-142850.jpg

20120927-142934.jpg

Och fastän hösten och livet är vackert så lever vi hela tiden i dödens närhet. Det är kanske därför jag trivs på kyrkogårdar. De ger utrymme för de tunga tankarna. De som måste få tänkas, även om det känns som att motståndet är för hårt. Obetvingligt. Elis visste vad han talade om i den gamla psalmen.

när min tanke, tvivelstrött
obetvingligt motstånd mött,
och ej mera mäktar strid
inneslut den i din frid

(Sv Ps 217)

Related Posts

7 thoughts on “Obetvingligt

  1. Så vackra bilder på hösten. Ser hösten gn fönstret från sängen.tack för kommentarer har ej orkat skriva ngr själv, kanske för att tankarna är så tröga och fingrarna så stela att det tar lika lång tid rätta som skriva. Favoritpsalmen över alla andra. Hoppas din lunch ändå gav glädje så det överbyggde kraftlösheten sen kramar

  2. Verkligen vackra höstbilder.
    Den där psalmversen känner jag igen.
    Från när jag låg på sjukhuset.
    Jag gillar också att gå på kyrkogården och titta.
    Får så många tankar där..
    Man fattar annars inte hur många människor som inte finns bland oss längre.

    Roligt att du kunde träffa barndomsvänner.
    det betyder så mycket med vänner.
    Önskar att din feber ska gå över…
    Kram från mig.

  3. Vilka vackra bilder! Älskar också hösten, vilket är en av orsakerna till att vi gifte oss sent i september för 8 år sen. Sa till min man häromdagen när vi gick på en sån där promenad där naturen fullkomligt knockar en med sin skönhet, att hösten inspirerar mig som ingen annan årstid. Tankarna flyter så lätt i den svala luften och reflektionerna runt livet duggar tätt. Tror att det har att göra med att naturen är så magiskt vacker precis innan den liksom ger upp inför vintern. Löven har väl aldrig varit vackrare än just innan de släpper taget och singlar ner mot marken. Det är skönt att bottna i Gud i alla dessa funderingar om döden och livet, i Honom ryms hela spektrumet, allt från lidande, sorg och smärta till glädje, lycka och tacksamhet. Hoppas du har orken att njuta mycket av höstluften och allt det vackra. =)

  4. Det är något speciellt med årets skiftningar. Jag har alltid älskat våren för att det formligen lyser av nytt liv och nya möjligheter. Hösten älskar jag för dess färger och för känslan av att vi börjar om! Tja, om man bortser från det tjuriga och inimärgenuschliga göteborgsgråa regnet som just nu öser ner utanför…

  5. Tack för era hälsningar. Ja, det är verkligen något speciellt med höstluften. Krispig och klar. Och en fröjd för feberkinder 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *