När jag skrev om att jag fastnat för Drop dead diva fick jag tips om Orange is the new black. Jajamen, jag fastnade och nu har jag betat av även den i Netflixsoffan. Det är utmärkt att fastna för serier med många avsnitt eftersom det får mig att få mig att stå ut med soffläget. Och Orange is the new black fängslade också mig.
Livet i fängelset är oerhört nedbrytande och segregerat enligt den här serien, och i en scen säger en av internerna till huvudrollskaraktären ”Låtsas att det är 1950 så känns det lättare.” Ett råd som det går att ha nytta av också i livet utanför galler, för ibland får den strukturella rasismen mig att tvivla på om jag verkligen bor i 10-talet.
Har bara sett första avsnittet än så länge, ska fortsätta… Har dessutom fastnat i bloggar skrivna av unga, kvinnliga PoC:s efter tips på Facebook, och de gör mig också mycket beklämd. Att det fortfarande ska vara på detta viset. 🙁
Men jag sa ju det, (lax-aprikos-)orange is the new black! 🙂
Du sa ju det! 🙂 Tanken på laxrosaorange gör mig glad!
alltså nu måste jag börja kolla den serien jag med! Så många rekommenderar den, och jag har ett tomrum just nu när jag inte har fler Breaking Bad-avsnitt att kolla på …!
Breaking Bad – är det nåt för mig kanske? Har nu hittat gamla svenska serier från 2008/2009 – då vi bodde i Nairobi och missade allt på teve.